Löneökningstakten växlar ner
I april i år inleddes det andra avtalsåret för avtal 2025. I detta anges en ram på 3,0 procent för den årliga totala arbetskraftskostnadsutvecklingen inom industrin. Nivån är normerande för övriga avtal på svensk arbetsmarknad. Medlingsinstitutet uppskattar att den totalt avtalade löneökningstakten uppgick till 2,9 i årstakt procent i juli. Det är lika mycket som de utgående lönerna ökade med och innebär att restposten, det vill säga skillnaden mellan utgående och avtalade löner, just nu är låg. Under hösten 2026 pågår förberedelser inför avtalsrörelsen 2027, då företrädare för arbetsmarknadens parter inom industrin ska förhandla fram ett nytt industrimärke för kommande avtalsperiod som inleds 1 april 2027.
Men lönerna fortsätter öka i linje med euroområdet och USA
Enligt den internationellt jämförbara statistiken har lönerna i Sverige ökat med 3,1 procent mellan andra kvartalet 2025 och samma kvartal i år. Det är ungefär samma takt som i euroområdet och i USA. De totala löneökningarna i Tyskland uppgick till något lägre 2,8 procent. Även i Tyskland pågår det i höst en avtalsrörelse för anställda inom industrin. Hittills har facket presenterat ett krav på 5 procent över 12 månader. Det kan beskrivas som lågt i ett historiskt perspektiv och speglar den hårda konkurrenssituation som delar av tysk industri möter, inte minst från Kina.
Samtidigt som reallöneutvecklingen är bättre i Sverige
Även om löneökningstakten är likartad i Sverige, euroområdet och USA, så är det just nu stora skillnader i reallöneutveckling enligt den internationellt jämförbara statistiken. Det beror på olika utveckling för konsumentpriserna. I euroområdet har reallönerna endast ökat med 0,2 procent mellan andra kvartalet i fjol och i år och i USA har de i stället minskat med 0,3 procent. Samtidigt har reallönerna i Sverige ökat med 2,1 procent. Endast i Tjeckien och Portugal har reallönerna ökat mer i årstakt. Konjunkturinstitutet bedömer att inflationen i Sverige är tillfälligt låg och att den kommer öka under slutet av 2026 och inledningen av 2027.
Arbetskostnaderna en av flera faktorer som påverkar konkurrenskraften
Mellan andra kvartalet i fjol och i år har produktiviteten i svensk tillverkningsindustri ökat mer än arbetskostnaderna för de anställda. Detta har lett till att enhetsarbetskostnaderna har minskat med 4,3 procent. Under samma period har enhetsarbetskostnaderna, omräknat till svenska kronor, i stället ökat med 1,1 procent i euroområdet. Perioden 2023–2026 har kostnadsutvecklingen i genomsnitt dock varit densamma i Sverige som i euroområdet. Konkurrenskraft är ett brett begrepp som innefattar mer än bara relativ enhetsarbetskostnadsutveckling. Under senare år har delar av svensk tillverkningsindustri, precis som den tyska, mött allt hårdare konkurrens från Kina.