• Lönerna i Sverige steg med 4 procent det tredje kvartalet jämfört med samma period föregående år enligt den svenska officiella lönestatistiken. Om branscher med högt löneläge ökar i omfattning får det ett snabbare genomslag i den internationellt jämförbara lönestatistiken (LCI). Enligt LCI steg de svenska lönerna med 4,7 procent jämfört med föregående kvartal. Det var i linje med 4,6 procent i USA och något långsammare än euroområdets 5,2 procent. Skillnaden i löneökningstakt mellan Sverige och omvärlden minskade därmed det tredje kvartalet. Det gäller även reallönerna, som i princip stod stilla i såväl Sverige som euroområdet.
  • När det gäller den sammantagna löneutvecklingen under de senaste åren ligger Sverige i den europeiska mittfåran. Från 2020 och fram till det tredje kvartalet 2023 har lönerna stigit med i genomsnitt 3 procent per år i Sverige, 3,1 procent i Tyskland och 3,3 procent i euroområdet.
  • I takt med nedgången i den globala efterfrågan på varor avtar industrins intäkter, samtidigt som lönerna nu har tagit fart. Detta har gjort att vinstandelen i Sverige har börjat att minska från en hög nivå. Även i euroområdet visar vinstandelen tecken på att börja avta.
  • Ekonomin växer knappt och arbetslösheten har börjat öka något under hösten. Företagen bekräftar bilden om svagare konjunktur via lägre lönsamhetsomdömen och anställningsplaner. Svensk ekonomi och export väntas ta fart igen först 2025 enligt en sammanställning av prognoser. Inbromsningen av inflationen förmodas dock hålla i sig och leder därför till att reallönerna väntas stiga med omkring 1,5 procent per år 2024–2025. Konsumentpriserna dämpas på bred front. I USA respektive euroområdet har inflationen sjunkit till 3,1 respektive 2,4 procent i november. Den svenska inflationen (mätt med KPIF) var 3,6 procent och visar tydliga tecken på långsammare takt.
  • Viktiga aspekter av konkurrenskraften och samhällsekonomin har utvecklats väl sedan industrins parter enades om den nuvarande lönebildningsmodellen 1997. Exempelvis har löneökningarna varit sådana att företagen i genomsnitt inte har behövt höja priserna mer än inflationsmålet. Den internationella konkurrenskraften har stått sig med jämförelsevis stark export- och produktivitetsutveckling, som gjort att reallönerna ökat mer än i nästan alla länder sedan 1997. En ytterligare stärkt internationell position för sysselsättningsgraden sedan 1997 har även bidragit till att de svenska hushållens reala inkomster har ökat mer än i de flesta jämförbara länder.

Löneläget beskriver översiktligt löneutvecklingen i Sverige och omvärlden, konkurrenskraften samt konjunktur-, inflations- och valutautvecklingen.

Analyserna i Löneläget december 2023 bygger på den statistik som fanns tillgänglig till och med den 21 december 2023.