Publikationer

En jubileumsskrift från år 2006 som sätter in medlingen på arbetsmarknaden i ett historiskt perspektiv med anledning 100-årsjubiléet av den första lagen om medling som kom 1906.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att verka för en väl fungerande lönebildning. Vi tror att ju fler som förstår hur det går till desto bättre fungerar det, så detta är ett försök att kortfattat och förenklat beskriva turerna i en avtalsrörelse.

Swedish collective agreements seem to influence the level of the lowest wages for all emplooyees, even where the employers lack collective agreements

En jämförelse mellan 12 europeiska länder av hur pandemin påverkat ekonomi och lönebildning och vilken roll arbetsmarknadens parter spelat i krishanteringen.

I intervjuboken möter vi några av de nyckelpersoner som sett utvecklingen av den moderna lönebildningen i Sverige på nära håll - och som också bidragit till den.

As the covid pandemic struck Sweden in 2020 the decrease in the gender pay gap observed yearly from 2007 to 2019 stopped. The results of the wage structure statistics for 2021 show an increase in the gender pay gap of 0.2 percentage points compared to 2020. Women’s average monthly wage in 2021 was SEK 35,100, which is 90.1 per cent of the men’s average wage of SEK 39,000.

En rapport om hur kollektivavtalen påverkar de lägsta lönerna på arbetsmarknaden.

Kartläggning och analys av konflikter riktade mot arbetsgivare med tillämpligt kollektivavtal på uppdrag av regeringen.

Det här är Medlingsinstitutets första separata rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Tidigare analyser finns i årsrapporterna för respektive år.

Majoriteten av EU:s medlemsländer och även ett stort antal länder i omvärlden, har lagstadgade, nationella minimilöner. I denna rapport ger vi en kortfattad beskrivning av olika modeller för uppräkning av lagstadgade minimilönenivåer, samt återger kort den aktuella diskussionen i ett antal länder.

"Lön för mödan" är Medlingsinstitutets häfte som beskriver arbetsmarknaden och hur den fungerar. Häftet vänder sig i första hand till elever och lärare på gymnasiet, men kan förstås läsas av alla.

En rapport som redovisar uppdragen i regeringens regleringsbrev till Medlingsinstitutet för år 2015.

Det ingår i Medlingsinstitutets uppdrag att följa löner och arbetskostnader i Sverige och i andra länder. Syftet med denna rapport är att översiktligt beskriva det aktuella löne- och konkurrenskraftsläget. Utvecklingen beskrivs så långt som det finns tillgänglig statistik, i de flesta fall till och med andra kvartalet 2022.

Medlingsinstitutet har sedan 2001 årligen analyserat löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. I årets rapport har vi undersökt skillnader i arbetsinkomst och arbetad tid samt löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefspositioner.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

År 2020 var löneskillnaden mellan kvinnor och män 9,8 procent. Det visar Medlingsinstitutets årliga rapport. Rapporten berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.

En låg ökning av produktiviteten efter finanskrisen 2008 är den viktigaste orsaken till att utrymmet för löneökningar har krympt. Lönebildningen har anpassats främst genom lägre påslag i den lokala lönebildningen utöver de centralt avtalade löneökningarna. Det är några av slutsatserna i rapporten om löneutveckling från Medlingsinstitutet i november 2019.

I denna rapport går vi igenom den senaste statistiken för löneutvecklingen i Sverige.

I denna rapport går vi igenom den senaste statistiken för löneutvecklingen i Sverige.

Medlingsinstitutet analyserar den senaste löneutvecklingen i Sverige i en månadsrapport. Denna rapport beskriver utvecklingen t.o.m. maj 2022.

Lönerna väntas ha ökat med 3 procent i juli 2022 jämfört med juli 2021. De centralt avtalade lönerna i hela ekonomin bedömdes ha ökat 1,9 procent i årstakt i juli. Det innebär en skillnad på 1,1 procentenheter mellan faktiska och avtalade löner under samma månad.

Medlingsinstitutet analyserar den senaste löneutvecklingen i Sverige i en månadsrapport. Denna rapport beskriver utvecklingen t.o.m. juni 2022.

En antologi utgiven av Medlingsinstitutet år 2009 om synen på kvinnors och mäns löner från olika utgångspunkter. Bland de nio författarna finns nationalekonomer, partsföreträdare, forskare, jurister och journalister.

Korttidsarbete blev snabbt ett viktigt verktyg för att mildra covid-19-pandemins följder på arbetsmarknaden.

En analys av hur covid-19-pandemin påverkat löneutvecklingen.

En antologi från 2011 där de 16 medförfattarna ser tillbaka på Medlingsinstitutets 10-åriga historia och försöker besvara frågan "Hur var det tänkt och hur blev det?"

En antologi utgiven av Medlingsinstitutet år 2003 med bidrag från 14 olika debattörer om lönebildningens problem och möjligheter.

En kartläggning av relativlöneförändringar mellan 2014 och 2017 med en analys ur jämställdhetsperspektiv. Gjord på uppdrag i regleringsbrevet.

Beställ eller ladda ned rapporten för år 2001.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.

Endast 40 nya kollektivavtal om löner och allmänna villkor tecknades under året. De flesta av de avtal som tecknades under 2015 var ettåriga – en anpassning till de treåriga avtal som tecknades 2013.

I en omfattande avtalsrörelse gick drygt 10 000 arbetsdagar förlorade på grund av utlösta stridsåtgärder.

Avtalsrörelsen år 2017 var omfattande med tecknade avtal som omfattade 2,3 miljoner löntagare.

Inga arbetsdagar gick förlorade i de 15 medlingar som genomfördes på riksnivå under år 2018.

Bara ett fåtal förhandlingar genomfördes under året, men två konflikter fick stor uppmärksamhet då hamnarbetare och piloter utlöste stridsåtgärder.

Covid-19-pandemin påverkade hela samhället under år 2020. Men mitt under pandemin genomfördes en stor avtalsrörelse, avtal tecknades om trygghet och omställning, om pensionsbestämmelser och om korttidsarbete. Och inga arbetsdagar gick förlorade på grund av stridsåtgärder.

År 2021 blev ett lugnt år på den svenska arbetsmarknaden. Inga arbetsdagar gick förlorade på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar. I lokala förhandlingar bröt stridsåtgärder ut i två tvister, vilket slutade med sammanlagt elva förlorade arbetsdagar.