Publikationer
Medlingsinstitutet utkommer regelbundet med rapporter. I årsrapporten beskrivs avtalsåret som gått och utvecklingen av bland annat konkurrenskraft, förhandlingar, konflikter och avtal. I en särskild rapport beskrivs löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Därutöver utkommer Medlingsinstitutet också med andra rapporter och publikationer.
Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. maj 2022
Medlingsinstitutet analyserar den senaste löneutvecklingen i Sverige i en månadsrapport. Denna rapport beskriver utvecklingen t.o.m. maj 2022.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2021
Medlingsinstitutet har sedan 2001 årligen analyserat löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. I årets rapport har vi undersökt skillnader i arbetsinkomst och arbetad tid samt löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefspositioner.
Alla publikationer
100 år av medling i Sverige
En jubileumsskrift från år 2006 som sätter in medlingen på arbetsmarknaden i ett historiskt perspektiv med anledning 100-årsjubiléet av den första lagen om medling som kom 1906.
Avtalsrörelse?! Hur går det till?
En enkel beskrivning av hur en avtalsrörelse går till - från medlemsmöte till undertecknat avtal.
Collective agreements and minimum wages
Swedish collective agreements seem to influence the level of the lowest wages for all emplooyees, even where the employers lack collective agreements
Ekonomi och lönebildning under pandemin
En jämförelse mellan 12 europeiska länder av hur pandemin påverkat ekonomi och lönebildning och vilken roll arbetsmarknadens parter spelat i krishanteringen.
Evigt ung svensk modell?
I intervjuboken möter vi några av de nyckelpersoner som sett utvecklingen av den moderna lönebildningen i Sverige på nära håll - och som också bidragit till den.
Kollektivavtalen och de lägsta lönerna
En rapport om hur kollektivavtalen påverkar de lägsta lönerna på arbetsmarknaden.
Konflikter mot arbetsgivare med kollektivavtal
Kartläggning och analys av konflikter riktade mot arbetsgivare med tillämpligt kollektivavtal på uppdrag av regeringen.
Kvinnors och mäns löner yrke för yrke 2004
Det här är Medlingsinstitutets första separata rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Tidigare analyser finns i årsrapporterna för respektive år.
Lön för mödan
"Lön för mödan" är Medlingsinstitutets häfte som beskriver arbetsmarknaden och hur den fungerar. Häftet vänder sig i första hand till elever och lärare på gymnasiet, men kan förstås läsas av alla.
Lönebildning och jämställdhet
En rapport som redovisar uppdragen i regeringens regleringsbrev till Medlingsinstitutet för år 2015.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2021
Medlingsinstitutet har sedan 2001 årligen analyserat löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. I årets rapport har vi undersökt skillnader i arbetsinkomst och arbetad tid samt löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefspositioner.
Löneskillnaden år 2008
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2009
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2010
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2011
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2012
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2013
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2014
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2015
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2016
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2017
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2018
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2019
Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneskillnaden år 2020
År 2020 var löneskillnaden mellan kvinnor och män 9,8 procent. Det visar Medlingsinstitutets årliga rapport. Rapporten berättar vad statistiken säger om löner och löneskillnader, men visar också olika sätt att beräkna skillnaden.
Löneutvecklingen i Sverige
En låg ökning av produktiviteten efter finanskrisen 2008 är den viktigaste orsaken till att utrymmet för löneökningar har krympt. Lönebildningen har anpassats främst genom lägre påslag i den lokala lönebildningen utöver de centralt avtalade löneökningarna. Det är några av slutsatserna i rapporten om löneutveckling från Medlingsinstitutet i november 2019.
Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. maj 2022
Medlingsinstitutet analyserar den senaste löneutvecklingen i Sverige i en månadsrapport. Denna rapport beskriver utvecklingen t.o.m. maj 2022.
Nio perspektiv på jämställdhet
En antologi utgiven av Medlingsinstitutet år 2009 om synen på kvinnors och mäns löner från olika utgångspunkter. Bland de nio författarna finns nationalekonomer, partsföreträdare, forskare, jurister och journalister.
Pandemin och korttidsarbetet
Korttidsarbete blev snabbt ett viktigt verktyg för att mildra covid-19-pandemins följder på arbetsmarknaden.
Pandemin och löneutvecklingen
En analys av hur covid-19-pandemin påverkat löneutvecklingen.
Röster om lönebildning och medling
En antologi från 2011 där de 16 medförfattarna ser tillbaka på Medlingsinstitutets 10-åriga historia och försöker besvara frågan "Hur var det tänkt och hur blev det?"
Tretton perspektiv på lönebildningen
En antologi utgiven av Medlingsinstitutet år 2003 med bidrag från 14 olika debattörer om lönebildningens problem och möjligheter.
Yrke lön och kön
En kartläggning av relativlöneförändringar mellan 2014 och 2017 med en analys ur jämställdhetsperspektiv. Gjord på uppdrag i regleringsbrevet.
Årsrapport för 2001
Beställ eller ladda ned rapporten för år 2001.
Årsrapport för 2002
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2003
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2004
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2005
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2006
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2007
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2008
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2009
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2010
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2011
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2012
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2013
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2014
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat lönebildning, jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar, konflikter och arbetsmarknadslagstiftning.
Årsrapport för 2015
Endast 40 nya kollektivavtal om löner och allmänna villkor tecknades under året. De flesta av de avtal som tecknades under 2015 var ettåriga – en anpassning till de treåriga avtal som tecknades 2013.
Årsrapport för 2016
I en omfattande avtalsrörelse gick drygt 10 000 arbetsdagar förlorade på grund av utlösta stridsåtgärder.
Årsrapport för 2017
Avtalsrörelsen år 2017 var omfattande med tecknade avtal som omfattade 2,3 miljoner löntagare.
Årsrapport för 2018
Inga arbetsdagar gick förlorade i de 15 medlingar som genomfördes på riksnivå under år 2018.
Årsrapport för 2019
Bara ett fåtal förhandlingar genomfördes under året, men två konflikter fick stor uppmärksamhet då hamnarbetare och piloter utlöste stridsåtgärder.
Årsrapport för 2020
Covid-19-pandemin påverkade hela samhället under år 2020. Men mitt under pandemin genomfördes en stor avtalsrörelse, avtal tecknades om trygghet och omställning, om pensionsbestämmelser och om korttidsarbete. Och inga arbetsdagar gick förlorade på grund av stridsåtgärder.
Årsrapport för 2021
År 2021 blev ett lugnt år på den svenska arbetsmarknaden. Inga arbetsdagar gick förlorade på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar. I lokala förhandlingar bröt stridsåtgärder ut i två tvister, vilket slutade med sammanlagt elva förlorade arbetsdagar.