A

Ackord Rörlig ersättning som bestäms av hur mycket arbete en anställd har utfört eller hur snabbt arbetet har utförts.

Allmänna anställningsvillkor De anställningsvillkor som inte gäller lönen, t ex arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

Allmängiltigförklaring Ett kollektivavtals villkor om t.ex lön sträcks ut genom ett besult av staten till att gälla för alla arbetstagare och arbetsgivare i den bransch som avtalet gäller för, dvs inte bara hos arbetsgivare som själva är bundna av avtalet. Tillämpas inte i Sverige.

Anställningsskyddslagen (LAS) Reglerar bland annat uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning mm.

Arbetsbrist Skäl för uppsägning som inte har med personen att göra. Kan ha till exempel ekonomiska eller organisatoriska orsaker.

Arbetsfred (eller fredsplikt) inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats och råder tills avtalet löper ut. Under den tiden är strids­åtgärder (med undantag för sympatiåtgärder) inte tillåtna.

Arbetsgivaravgift De avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd utöver lönen. Till exempel ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, föräldra­försäkringsavgift och arbetsskade­avgift.

Arbetsgivarorganisation En organisation för arbetsgivare som företräder medlemsföretagen i arbetsgivarfrågor, bl a i förhandling om, ingående och tecknande av kollektivavtal.

Arbetsinkomst Löneutbetalningen vid en given tidsperiod. Arbetsinkomsten påverkas av hur mycket man arbetat under den aktuella perioden.

Arbetskraftskostnad Lön och övriga kostnader för anställda. Vanligtvis räknas också arbetsgivar­avgifter, avtalade försäkrings­avgifter och pensionsavgifter in i kostnaderna.

Arbetsmarknadskonflikt Konflikt mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation.

Arbetsrätt Lagstiftning som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare, liksom förhållandet mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

Arbetstagarorganisation (eller fackförbund) En organisation som driver anslutna arbetstagares intressen i förhållande till arbetsgivaren och förhandlar om kollektivavtal.

Arbetstidsbank Konto där timmar samlas in som sedan kan tas ut i ledighet eller pengar.

Arbetsvärdering Systematiska metoder för att beskriva krav och svårigheter i olika yrken för att göra det möjligt att jämföra dem och se vilka arbeten som är lika och likvärdiga.

Avgångsbidrag (AGB) Ekonomiskt stöd som syftar till att minska de ekonomiska utmaningarna som uppstår vid uppsägning. Betalas ut som ett engångsbelopp.

Avgångsersättning (AGE) Ekonomiskt stöd som syftar till att minska de ekonomiska utmaningarna som uppstår vid uppsägning. En månadsvis ersättning som kompletterar a-kasseersättning.

Avtalsdelegation Grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalskrav Krav eller yrkanden som inför en avtalsrörelse lämnas till motparten.

Avtalslöst tillstånd Då ett kollektivavtal upphört att gälla utan att ett nytt avtal har tecknats.

Avtalsperiod Den tidsperiod som kollektivavtalet gäller.

Avtalsplattform Samordning mellan olika fackförbund om en gemensam grund för avtalskraven. Kan gälla till exempel LO-förbunden eller Facken inom industrin.

Avtalsrörelse Tiden från det att förhandlingar förbereds och inleds tills nya kollektivavtal tecknas.

Avtalssekreterare Inom flera fackförbund titeln på förhandlingschefen.

Avtalsturlista Kollektivavtal om hur uppsägningar vid arbetsbrist ska hanteras. Innebär ofta att man gör undantag från anställningsskyddslagens regler om turordning vid sådana uppsägningar. Se även turordningslista.

Avtalstvist Uppstår när ett fackförbund begär att få teckna ett kollektivavtal med en arbetsgivare och arbetsgivaren avböjer begäran varpå facket varslar om stridsåtgärder.

B

Blockad En stridsåtgärd där facket helt eller delvis vill förhindra att arbete eller arbetsuppgifter utförs på ett företag eller en enskild arbetsplats.

C

Central förhandling Förhandling mellan fackförbund och arbets­givarorganisation på central nationell nivå.

Central lönebildning Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Centralorganisation Paraplyorganisation som samlar arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer, t ex Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco. Se även huvudorganisation.

D

Differentierade löner Lönerna skiftar mellan anställda beroende på exempelvis resultat.

Dispositiv Vissa delar av lagstiftningen om arbetsmarknaden är möjlig att avvika från, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om att andra regler ska gälla för dem än vad lagen säger. Jämför också semidispositiv.

E

Etableringsjobb En särskild anställningsform som ger långtidsarbetslösa och nyanlända en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.

F

Fackförbund (eller arbetstagarorganisation) En organisation som driver anslutna arbetstagares intressen i förhållande till arbetsgivaren och förhandlar om kollektivavtal.

Flexpension (eller deltidspension) Kollektivavtalsreglerad extra insättning till tjänstepension och möjighet att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Fredsplikt Inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats och råder tills avtalet löper ut. Under den tiden är stridsåtgärder (med undantag för sympatiåtgärder) inte tillåtna.

Förbundsavtal Rikstäckande kollektivavtal för en bransch.

Förhandlingsavtal (eller förhandlingsordningsavtal) Avtal som reglerar hur förhandlingar ska gå till, till exempel när de senast ska inledas och när och hur medlare ska utses. Ett exempel är Industriavtalet.

Förlorade arbetsdagar Det internationellt vedertagna sättet att mäta effekterna av konflikter på arbetsmarknaden.

Föräldralön (eller föräldrapenningtillägg) Löneutfyllnad för föräldralediga som regleras i kollektivavtal och kompletterar föräldra­penningen.

G

Generell löneökning Löneökning som är lika för alla anställda.

Genomsnittslön (eller medellön) Summan av lönerna i en grupp dividerat med antalet personer i gruppen.

Grundlön Lönebegrepp där fasta och rörliga tillägg inte räknas in.

H

Huvudavtal En överenskommelse som tecknas mellan huvudorganisationer eller motsvarande.

Huvudorganisation Paraplyorganisation som samlar arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer, t ex Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Se även centralorganisation.

Hyvling En omorganisation i en verksamhet som innebär en sänkning av de anställdas sysselsättningsgrad.

Hängavtal Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att vara medlem i arbetsgivarorganisationen. Även parter på förbundsnivå tecknar ibland avtal som kan kallas för hängavtal pga att de ”hänger” på ett annat centralt kollektivavtal.

I

Individgaranti Löneökning som varje individ på ett avtalsområde är garanterad.

Individuell lönesättning Lönen sätts utifrån den anställdes ansvar, kompetens och prestation.

Industriavtalet Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Avtalet förutsätter att industrins avtal blir kostnadsnormerande för övriga kollektivavtal på arbetsmarknaden.

Inflation En ökning av den allmänna prisnivån vilket innebär att lönens köpkraft minskar.

Ingångslön Den lön som en anställd får vid anställning.

Inhyrning Tillfällig användning av personal från bemanningsföretag.

Inkomst Betalas ut under en bestämd tidsperiod, oftast ett år. Den bestäms av hur mycket man arbetar under denna period. Heltid, deltid, sjukdom, tjänst­ledighet och annan frånvaro liksom ersättning för till exempel övertid spelar in när inkomsten ska beräknas. I inkomstbegreppet kan även olika trans­fereringar, som till exempel barn- och bostadsbidrag, ingå.

Inlåning När arbetsgivare lånar in anställda från ett företag för att kunna vara flexibla vid arbetstoppar.

J

Jämställdhetspott En del av löneutrymmet som avsätts för att jämna ut löneskillnader.

K

Knä-konstruktion Individer med löner under en given månadslönenivå genererar alla ett och samma påslag i kronor till lönepotten i stället för att variera – som blir följden av ett procentpåslag. Det betyder att vid beräkning av löneökningsutrymmet ska den lägsta månadslön som används i beräkningen vara den nivå som anges av knät. Detta är en insamlingsmodell för löneutrymmet som gynnar avtalsområden med lägre löner. Konstruktionen har använts framför allt i avtal som tecknats av LO-förbund.

Kollektivavtal Skriftlig överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och ett fackförbund om löner och anställningsvillkor eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Kompetensstöd Beviljas i syfte att utveckla befintlig anställdas ställning på arbetsmarknaden. Anställda kan erbjudas exempelvis vägledning kring kompetensutveckling eller validering.

Konfliktvarsel Innan en part vidtar stridsåtgärder som till exempel strejk eller lockout måste ett varsel om åtgärden skickas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar innan strids­åtgärderna ska utlösas.

Konjunkturlönestatistik Visar löneutvecklingen månadsvis för hela ekonomin liksom för branscher och sektorer.

Konkurrenskraft Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i förhållande till konkurrenter.

Korttidsarbete Kollektivavtal om sådant arbete innebär att anställda i ett företag går ned i arbetstid under en period av synnerligen djup lågkonjunktur i ekonomin eller vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter i företagen. Vid korttidsarbete delar staten, arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren på kostnaden för minskningen av arbetstiden.

Köpkraft Ett hushålls förmåga att köpa varor och tjänster.

L

LAS Se anställningsskyddslagen

Lockout När arbetsgivare stänger ute arbetstagare från arbetet, det vill säga att de inte får arbeta och inte får lön.

Lokal lönebildning Löne­bild­ningen utgår från det enskilda företaget, som kan koppla lönesättningen till lön­tagares prestation och till före­tagets verksamhet.

Lokal pott Den del av löneökningen som enligt det centrala kollektivavtalet ska fördelas lokalt.

Lokala förhandlingar Förhandlingar mellan ett fackförbunds lokalavdelning, klubb eller motsvarande och en arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

Lokalt avtal Avtal som sluts mellan ett fackförbunds lokalavdelning, klubb eller motsvarenade och en arbetsgivare, oftast inom ramen för ett centralt kollektivavtal.

Låglönepott Pengar som avsätts för att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner.

Lägstalön Kollektivavtalets lägsta tillåtna lön. Kallas också minimilön.

Lön Ersättning för utfört arbete under en given tidsenhet, till exempel en månad eller en timme.

Lönebildning Med begreppet lönebildning menas ofta hela det system inom vilket löner förhandlas och sätts.

Lönediskriminering Skillnad i lön som beror på faktorer som inte är sakligt grundade, till exempel kön, etnicitet eller funktions­variationer.

Löneglidning Skillnaden mellan avtalade och faktiska löneökningar. Kan också kallas för restpost.

Löneinkomst Summan av löneutbetalningar och andra ersättningar som gjorts under
en bestämd tidsperiod.

Lönekartläggning Kartläggning av löner på en arbetsplats för att  upptäcka eventuella osakliga löne­skillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivarens skyldighet att göra dessa kartläggningar regleras i diskrimineringslagen.

Lönekostnad Den totala kostnaden för lön, samt allmänna och avtalsenliga socialavgifter.

Lönekriterier Bedömningsgrunder för lönesättningen.

Lönenormering Kollektivavtal inom industrin utgör norm för avtals­­­kostnaden i avtalen på övriga arbetsmarknaden.

Lönerevision Lokal löneförhandling och översyn av lönerna på en arbetsplats.

Lönesamtal Samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation som lägger grunden för löneökningarna.

Lönespiral Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

Lönespridning Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90e och 10e percentilen. En kvot på två anger då att de tio procent som har högst lön tjänar minst dubbelt så mycket som de tio procent som har lägst lön.

Lönestrukturstatistik Ger en gång om året en översiktlig och jämförbar statistik om lönestrukturen för hela arbetsmarknaden.

Lönesättande samtal Lönen sätts direkt i samtal mellan chef och medarbetare utan att facket medverkar i förhandlingen.

Lönesättning Att bestämma lönens storlek för den enskilde individen eller för grupper. Dels vid anställning, dels vid löne­revisionerna.

Löneutrymme Det i kollektivavtal reglerade utrymmet för löne­ökningar.

Löneväxling En del av lönen byts mot en förmån, som till exempel inbetalning till en pensionsförsäkring.

M

Medarbetaravtal Avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medbestämmandelagen (MBL) Syftar till att främja arbetstagarsidans medbestämmande över arbetsvillkor och företagsledning. Innehåller regler om föreningsrätt, förhandlingsrätt, kollektivavtal och fredsplikt mm.

Medellön (eller genomsnittslön) Summan av lönerna i en grupp dividerat med antalet personer i gruppen.

Medianlön Den mittersta lönen i en grupp löner som sorterats i storleksordning från den lägsta till den högsta.

Medling Försök att ena parter som inte kommer överens. Medlingsinstitutet kan tillsätta medlare när parter på arbetsmarknaden gemensamt begär det eller när det är risk för strids­åtgärder.

Medlingsinstitutet Statlig myndighet som utser medlare i arbets­tvister. Medlingsinstitutet  ska också arbeta för en väl fungerande löne­bildning och ansvara för den officiella lönestatistiken.

Mertidsblockad Stridsåtgärd som innebär att facket hindrar uttag av mertid hos arbetsgivaren.

Minimilön Kollektivavtalets lägsta tillåtna lönenivåer. I Sverige finns inga lagstiftade minimilöner.

Månadslön Omfattar fast lön, fasta lönetillägg och ett stort antal rörliga lönetillägg.

Märket De kollektivavtal som industrins parter träffar utgör en norm för kostnadsökningen i övriga avtal på arbetsmarknaden. Man säger att industrin sätter ”märket”.

N

Nattmangling Förhandlingar nattetid, oftast i slutskedet av förhandlingsarbetet.

Nettolön Den lön som återstår efter skatt.

Nominell löneökning Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

Nyanställningsblockad Strids­åtgärd som innebär att facket hindrar alla nyanställningar hos den arbetsgivare som utsätts för blockaden.

O

OB-tillägg Extra ersättning vid arbete på så kallad obekväm arbetstid. Oftast kvällar, nätter och helger.

Omställningsavtal (kallas ibland för trygghetsavtal) Reglerar olika former av stöd som stärker arbetstagares ställning på arbetsmarknaden under anställningens gång eller när en anställd har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, ohälsa eller inte fått sin visstidsanställning förlängd på grund av arbetsbrist.

Omställnings­studiestöd Ett studiestöd med syfte att stärka den framtida ställningen på arbetsmarknaden för personer mitt i arbetslivet.

Omställningsstöd Består av olika insatser som hjälper anställda som har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist eller ohälsa eller när en tidsbegränsad anställning har löpt ut. Rådgivning för jobbsökning, vägledning kring kompetensutveckling och validering är några exempel på olika former av omställningsstöd.

Opo Opartiska ordförande. Går in i förhandlingarna mellan parter som omfattas av Industriavtalet en månad innan förbundsavtalen löper ut.

Osakliga löneskillnader Löneskillnader för lika eller likvärdigt arbete där skillnaden saknar saklig grund. Se lönediskriminering.

P

Parter Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektiv­avtalsför­handlingarna.

Plattformsarbete Ett sätt att organisera arbete genom digitala plattformar.

Pott Den summa pengar som kollektivavtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

Prolongering Förlängning av giltighetstiden för kollektivavtal.

R

Reallön Lönen minus inflationen.

Relativlöneförändring Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Restpost Skillnaden mellan avtalade och faktiska löneökningar. Kan också kallas för löneglidning.

Retroaktiv lön Lön som betalas ut i efterhand om ett nytt avtal gäller från en tidpunkt som redan har passerats.

Riksavtal Rikstäckande kollektivavtal för exempelvis en bransch.

Rörlig lön En del av lönen som ofta är kopplad till prestation, resultat eller arbetstidens förläggning.

S

Semidispositiva lagbestämmelser Kan ersättas av andra bestämmelser i kollektivavtal.

Sifferlösa avtal Kollektivavtal utan centralt fastställda löneutrymmen, dvs avtal som alltså inte innehåller några siffror för löneökningar.

Skyddsarbete Arbete som en anställd är skyldig att utföra trots pågående konflikt för att förebygga skada på människor eller egendom.

Strandning När parterna inte kan enas utan avbryter förhandlingarna om nya kollektivavtal.

Strejk Strejk är när arbetstagare vägrar att arbeta. Rätten att besluta om strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i grundlagen liksom arbetsgivarens rätt till lockout.

Strejkbrytare Person som utför arbete i stället för de som strejkar. Strejkbryteri är inte olagligt, men medför ofta en upptrappning från facket.

Strejkkassa Pengar som avsatts till ersättning åt strejkande  som inte får lön under konflikten.

Stridsåtgärder Åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken respektive arbetsgivar­organisationerna och enskilda arbetsgivare, kan ta till under förhandlingar när det inte finns något gällande kollektivavtal. Strids­åtgärderna kan vara till exempel strejk, blockad eller lockout.

Stupstock Bestämmelser i centrala kollektivavtal om löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

Sympatiåtgärder Stridsåtgärder till stöd för en annan lovlig konflikt.

T

Tarifflön Lön som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation.

Tidsbegränsad anställning Anställning för viss tid eller visst arbete. Exempel på tidsbegränsade anställningar är särskild visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning.

Tillsvidareanställning Anställning som löper tills den sägs upp antingen av den anställde eller arbetsgivaren. Kallas även fast anställning.

Tjänstepension Pension som kompletterar den allmänna pensionen och som oftast bygger på överenskommelser i kollektivavtal.

Trygghetsavtal, se omställningsavtal.

Turordning Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det uppstår arbetsbrist. Arbetsgivare kan undanta tre personer från turordningen, sedan gäller ”sist in först ut”.

Turordningslista Den ”lista” som enligt LAS ska upprättas över i vilken turordning de anställda förlorar jobbet vid uppsägningar pga arbetsbrist. Lagens bestämmelser kan ersättas eller kompletteras av bestämmelser i kollektivavtal. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen är utgångspunkten enligt LAS att turordningen ska överenskommas mellan arbetsgivaren och facket. Se också avtalsturlista.

V

Varsel Förvarning om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla.

Vild strejk Strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund.

Visstidsanställning Tidsbegränsad anställning med ett bestämt slutdatum.

Y

Yrkande Avtalskrav som inför en avtalsrörelse lämnas till motparten.

Yrkesintroduktionsanställning För en kollektivavtalsreglerad yrkesintroduktionsanställning kan arbetsgivaren få ekonomiskt stöd om den anställde saknar erfarenhet av yrket eller är arbetslös och erbjuds handledning eller utbildning.

Ö

Öppningsklausul Modell som gör det möjligt för lokala parter att under vissa förhållanden avvika från kollektivavtalet.

Övertidsblockad Stridsåtgärd som innebär att facket hindrar övertidsuttag hos arbetsgivaren.