A

Ackord Rörlig ersättning som bestäms av hur mycket arbete en anställd har utfört eller hur snabbt arbetet har utförts.

Ajournera Göra ett tillfälligt uppe­håll i förhandlingar.

Allmänna anställningsvillkor De anställningsvillkor som inte gäller lönen. Till exempel arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

Allmängiltigförklaring Ett dominerande avtal upphöjs av staten till lag. Tillämpas inte i Sverige.

Arbetsbrist Skäl för uppsägning som inte har med personen att göra. Kan ha till exempel ekonomiska eller organisatoriska orsaker.

Arbetsfred (eller fredsplikt) inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats och råder tills avtalet löper ut. Under den tiden är strids­åtgärder (med undantag för sympatiåtgärder) inte tillåtna.

Arbetsgivaravgift De avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd utöver  lönen. Till exempel ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift föräldra­försäkringsavgift och arbetsskade­avgift.

Arbetsgivarorganisation En medlemsorganisation för arbetsgivare som driver företagens intressefrågor och som ofta förhandlar om kollektivavtal.

Arbetskraftskostnad Lön och övriga kostnader för anställda. Vanligtvis räknas också arbetsgivar­avgifter, avtalade försäkrings­avgifter och pensionsavgifter in i kostnaderna.

Arbetsrätt Lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstagarorganisation eller facklig organisation. En organisation som driver anslutna arbetstagares intressen i förhållande till arbetsgivaren och förhandlar om kollektivavtal.

Arbetstidsbank Konto där timmar samlas in som sedan kan tas ut i ledighet eller pengar.

Arbetsvärdering Systematiska metoder för att beskriva krav och svårigheter i olika yrken för att göra det möjligt att jämföra dem och se vilka arbeten som är lika och likvärdiga.

Avtalsdelegation Grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalskrav Krav eller yrkanden som inför en avtalsrörelse lämnas till motparten.

Avtalslöst tillstånd Då ett avtal upphört att gälla utan att ett nytt avtal har tecknats.

Avtalsperiod Den tidsperiod som kollektivavtalet gäller.

Avtalsplattform Samordning mellan olika fackförbund om en gemensam grund för avtalskraven. Kan gälla till exempel LO-förbunden eller facken inom industrin.

Avtalsrörelse Tiden från det att förhandlingar förbereds och inleds tills nya kollektivavtal tecknas.

Avtalssekreterare Inom flera fackförbund titeln på förhandlingschefen.

Avtalsturlista Kollektivavtal om hur uppsägningar vid arbetsbrist ska hanteras. Innebär ofta att man gör undantag från anställningsskyddslagens regler om turordning vid sådana uppsägningar. Se turordningslista.

B

Balkongtillägg Uttryck som tillskrivs Metalls ordförande Leif Blomberg. Särskilt semestertillägg som skulle utjämna skillnader mellan arbetare och tjänstemän. ”Så att inte arbetarna fick sitta på balkongen medan tjänstemännen reste utomlands”.

Blockad En stridsåtgärd där facket helt eller delvis vill förhindra att arbete eller arbetsuppgifter utförs på ett företag eller en enskild arbetsplats.

Bruttolön Lön före skatt.

C

Central förhandling Förhandling mellan fackförbund och arbets­givarorganisation på central nationell nivå.

Central lönebildning Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nati onell nivå.

Centralorganisationer eller huvudorganisationer Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco. Paraply­organisationer som samlar arbets­givarorganisationer eller fackliga organisationer.

D

Differentierade löner Lönerna skiftar mellan anställda beroende på exempelvis resultat.

Dispositiv Vissa delar av lagstiftningen om arbetsmarknaden är förhandlingsbar, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om att andra regler ska gälla för dem än vad lagen säger. Jämför också semidispositiv.

F

Fackförbund En medlemsorganisation som driver arbetstagarnas intressefrågor.

Fredsplikt Inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats och råder tills avtalet löper ut. Under den tiden är stridsåtgärder (med undantag för sympatiåtgärder) inte tillåtna.

Förbundsavtal Rikstäckande kollektivavtal.

Förhandlingsavtal (eller förhandlingsordningsavtal) Avtal som reglerar hur förhandlingar ska gå till, till exempel när de senast ska inledas och när och hur medlare ska utses. Ett exempel är Industriavtalet.

Föräldralön Löneutfyllnad för föräldralediga som regleras i kollektivavtal och kompletterar föräldra­penningen.

G

Generalstrejk Strejk som omfattar större delen av arbetsmarknaden.

Generell löneökning Löneökning som är lika för alla.

H

Huvudavtal Avtal som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden. För privat sektor är huvudavtalet det så kallade Saltsjöbadsavtalet.

Huvudorganisationer (eller centralorganisationer) Svenskt Näringsliv, LO, TCO samt Saco. Paraply­organisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.

Hängavtal Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att vara medlem i arbetsgivarorganisationen.

I

Individgaranti Löneökning som varje individ på ett avtalsområde är garanterad.

Individuell lönesättning Lönen sätts utifrån den anställdes prestation och verksamhetens behov.

Industriavtalet Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Avtalet förutsätter att industrins avtal blir normerande för övriga förhandlingar på arbetsmarknaden.

Inflation En ökning av den allmänna prisnivån vilket innebär att lönens köpkraft minskar.

Ingångslön Den lön som en anställd får vid anställning.

Inhyrning Tillfällig användning av personal från bemanningsföretag.

Inlåning När arbetsgivare lånar in anställda från ett företag för att kunna vara flexibla vid arbetstoppar. Arbetsgivaransvaret ligger kvar hos den ursprungliga arbetsgivaren

J

Jämställdhetspott En del av löneutrymmrt som avsätts för att jämna ut löneskillnader.

K

Klausul Tilläggsaragraf i exempelvis ett avtal.

Kollektivavtal Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.

Konfliktvarsel Innan en part vidtar stridsåtgärder som till exempel strejk eller lockout måste ett varsel om åtgärden skickas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju dagar innan strids­åtgärderna ska utlösas.

Konjunktur Upp- och nedgångar i ekonomin.

Konkurrenskraft Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i förhållande till konkurrenter.

Krisavtal Avtal som tecknades mellan IF Metall och ett antal arbetsgivar­organisationer efter finanskrisen 2008. I avtalet byttes sänkt ersättning mot kortare arbetstid.

Köpkraft Ett hushålls förmåga att köpa varor och tjänster.

L

LAS Lagen om anställningsskydd, reglerar bland annat uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning med mera.

Lockout När arbetsgivare stänger ute arbetstagare från  arbetet, det vill säga att de inte får arbeta – och inte får lön. Lockoutade anställda får inte arbeta – och får ingen lön.

Lokal lönebildning Löne­bild­ningen utgår från det enskilda företaget, som kan koppla lönesättningen till lön­tagares prestation och till före­tagets verksamhet.

Lokal pott Den del av löneökningen som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Lokala förhandlingar Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

Lokalt avtal Avtal som sluts mellan fackförbund och arbetsgivare, oftast inom ramen för centralt kollektivavtal.

Låglönepott Pengar som avsätts för att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner.

Lägstalön Kollektivavtalets lägsta tillåtna lön. Kallas också minimilön.

Lönebildning Lönebildningen sätter ramarna för företagens löner.

Lönediskriminering Skillnad i lön som beror på faktorer som inte är sakligt grundade, till exempel kön, etnicitet eller funktions­variationer.

Löneglidning Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

Lönekartläggning Kartläggning av löner på en arbetsplats för att  upptäcka eventuella osakliga löne­skillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivarens skyldighet att göra dessa kartläggningar regleras i diskrimineringslagen.

Lönekostnad Den totala kostnaden för lön, samt sociala och avtalsenliga avgifter.

Lönekriterier Bedömningsgrunder för lönesättningen.

Lönenormering Tidigt träffade avtal utgör norm för avtals­­­kostnaden i övriga avtal.

Lönerevision Lokal löneförhandling och översyn av lönerna på en arbetsplats.

Lönesamtal Samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation som lägger grunden för löneökningarna.

Lönespiral Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

Lönespridning Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90e och 10e percentilen. En kvot på två anger då att de tio procent som har högst lön tjänar minst dubbelt så mycket som de tio procent som har lägst lön.

Lönesättande samtal Lönen sätts direkt i samtal mellan chef och medarbetare utan att facket medverkar i förhandlingen.

Lönesättning Att bestämma lönens storlek för den enskilde individen eller för grupper. Dels vid anställning, dels vid löne­revisionerna.

Löneutrymme Det beräknade ekonomiska utrymmet för löne­ökningar.

Löneväxling En del av lönen byts mot en förmån, som till exempel inbetalning till en pensionsförsäkring.

M

Marknadskrafter Tillgång och efterfrågan som avgör priset på en vara eller lönenivån på arbetskraft.

Medarbetaravtal Avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medellön Summan av alla löner divideras med summan av alla individer.

Medianlön Den lön som ligger i mitten av en fördelning.

Medling Försök att ena parter som inte kommer överens. Medlingsinstitutet tillsätter medlare när parter på arbetsmarknaden gemensamt begär det eller när det är risk för strids­åtgärder.

Medlingsinstitutet Statlig myndighet som utser medlare i arbets­tvister. Medlingsinstitutet  ska också arbeta för en väl fungerande löne­bildning och ansvara för den officiella lönestatistiken.

Minimilön Kollektivavtalets lägsta tillåtna lön. I Sverige finns inga lagstiftade minimilöner.

Märket Den lönekostnadsökning som är norm i en avtalsrörelse. Se lönenormering.

N

Nattmangling Förhandlingar nattetid, oftast i slutskedet av förhandlingsarbetet.

Nettolön Den lön som återstår efter skatt.

Neutralitet Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för strejk, lockout eller en lovlig blockad. Den som inte deltar i konflikten ska enbart utföra sina vanliga arbetsuppgifter.

Nominell löneökning Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

Nyanställningsblockad Strids­åtgärd som innebär att facket förbjuder alla nyanställningar hos den arbetsgivare som utsätts för blockaden.

O

OB-tillägg Extra ersättning vid arbete på så kallad obekväm arbetstid. Oftast kvällar, nätter och helger.

Omställningsavtal Avtal om åtgärder för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo Opartiska ordförande. Går in i förhandlingarna mellan parter som omfattas av Industriavtalet en månad innan förbundsavtalen löper ut.

Osakliga löneskillnader Löneskillnader för lika eller likvärdigt arbete där skillnaden saknar saklig grund. Se lönediskriminering.

P

Parter Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, branschförbunden, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektiv­avtalsför­handlingarna.

Pott Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

Prolongering Förlängning av avtal.

R

Reallön Lönen minus inflationen.

Reallöneökning När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med (förstärkt köpkraft).

Relativlöneförändring Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Retroaktiv lön Lön som betalas ut i efterhand om ett nytt avtal gäller från en tidpunkt som redan har passerats..

Riksavtal Rikstäckande kollektivavtal för exempelvis en bransch.

Rörlig lön En del av lönen som ofta är kopplad till prestation, resultat eller arbetstidens förläggning.

S

Semidispositiv Lag som kan ersättas av andra bestämmelser av i kollektivavtal.

Sifferlösa avtal Kollektivavtal utan centralt fastställda utrymmen som alltså inte innehåller några siffror för löneökningar.

Skyddsarbete Arbete som en anställd är skyldig att utföra trots pågående konflikt för att förebygga skada på människor eller egendom.

Strandning När parterna inte kan enas utan avbryter förhandlingarna.

Strejk Strejk är när arbetstagare vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen liksom arbetsgivarens rätt till lockout.

Strejkbrytare Person som utför arbete i stället för dem som strejkar. Strejkbryteri är inte olagligt, men medför ofta en upptrappning från facket.

Strejkkassa Pengar som avsatts till ersättning åt strejkande  som inte får lön under konflikten.

Stridsåtgärder Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivar­organisationerna, kan ta till under förhandlingar när det inte finns något gällande avtal. Strids­åtgärderna kan vara till exempel strejk, blockad eller lockout.

Stupstock Tvingande bestämmelser om löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

Sympatiåtgärder Stridsåtgärder till stöd för en annan lovlig konflikt.

T

Tarifflön Löner som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation.

Tidsbegränsad anställning Anställning för viss tid eller visst arbete. Exempel på tidsbegränsade anställningar är allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning.

Tillsvidareanställning Anställning som löper tills den sägs upp antingen av den anställde eller arbetsgivaren. Kallas ibland fast anställning.

Turordning Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger vilka som ska sägas upp om det uppstår arbetsbrist. Grund­regeln är sist in först ut.

Turordningslista Kollektivavtal som fack och arbetsgivare kan förhandla fram för att inom vissa ramar göra avsteg från anställningsskyddslagens regler om turordning vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

V

Varsel Förvarning om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla.

Vild strejk Strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund.

Visstidsanställning Tidsbegränsad anställning med ett bestämt slutdatum.

Y

Yrkande Avtalskrav.

Ö

Öppningsklausul Modell som gör det möjligt för lokala parter att under vissa förhållanden avvika från kollektivavtalet.