Trots att AI väntas förändra arbetslivet i många sektorer är motreaktionen i Sverige än så länge relativt svag. En möjlig förklaring är den svenska modellen för omställning och den framsynta Trygghetsöverenskommelsen från 2022. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Märket, fredsplikt och knäkonstruktion. När det är dags för avtalsrörelse dyker många olika begrepp upp i debatten och nyhetsrapporteringen. Men vad betyder de egentligen? Vi reder ut orden som hjälper dig att förstå vad som händer när nya kollektivavtal förhandlas fram.
Lönespridningen, alltså skillnaden mellan de högsta och de lägsta lönerna, är större i privat sektor än i offentlig sektor. Men det finns stora skillnader även inom sektorerna.
Lön och inkomst används ofta synonymt i medierna. Men i statistiska sammanhang handlar det om två helt olika saker som inte kan jämföras rakt av. Så vad är egentligen skillnaden?
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män varierar mellan olika delar av Sverige. Från 24,6 i Stockholms län till 14,7 procent i Gotlands län. Om man jämför inkomstskillnaden på kommunal nivå är spridningen ännu större.
Kvinnors disponibla inkomster var 21,6 procent lägre än mäns inkomster 2024. Det är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med 2023. Det visar en ny analys från Medlingsinstitutet.
I juli ökade lönerna med 2,9 procent jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste lönestatistiken från Medlingsinstitutet.
– Löneökningstakten sjönk inom både offentlig och privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.
Kollektivavtalstäckningen varierar kraftigt mellan olika EU-länder. 18 medlemsstater nådde inte upp till minimilönedirektivets tröskelvärde om 80 procents kollektivavtalstäckning. Det visar medlemsstaternas rapportering till EU-kommissionen om efterlevnaden av minimilönedirektivet.