Nyheter
Att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare är utmanande, trots en bred uppslutning från andra fackförbund. I slutändan är det den enskilda arbetstagaren som ska våga och vilja strejka mot sin arbetsgivare. Det är ingen självklarhet i ett land med så få konflikter som i Sverige. Men detta instrument måste finnas i en arbetsmarknadsmodell som inte kräver lagstadgade löner. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
IF Metall kräver kollektivavtal med TM Sweden AB (Tesla Motors) och varslar om strejk och blockad. Medlingsinstitutets medlare Kurt Eriksson handlägger ärendet.
Alla varsel leder inte till strejk eller andra stridsåtgärder. De senaste årens statistik över konflikter i förbundsförhandlingar visar att endast en mindre del av de varslade stridsåtgärderna realiserats. Dock kan ett varsel i sig få likartad ekonomisk effekt som en verkställd stridsåtgärd.
Publikationer
Året som gick var mycket dramatiskt. Händelserna i omvärlden har också påverkat Sverige och svensk arbetsmarknad. Under inledningen av året trodde Riksbanken fortfarande att den ökande inflationen var av tillfällig karaktär och att den borde vara borta till nästa årsskifte. Istället fortsatte den att stiga till nivåer som Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talskrisen.
År 2021 blev ett lugnt år på den svenska arbetsmarknaden. Inga arbetsdagar gick förlorade på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar. I lokala förhandlingar bröt stridsåtgärder ut i två tvister, vilket slutade med sammanlagt elva förlorade arbetsdagar.