Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och deras organisationer regleras av ett flertal lagar. Arbetsmarknadens parter kan i stor utsträckning göra avsteg från lagstiftningen genom kollektivavtal.
Den information som finns om lagstiftningen på Medlingsinstitutets webbplats är en övergripande beskrivning. Även på webbplatsen verksamt.se finns information för den som är intresserad av vad som styr den svenska arbetsmarknaden. Den informationen är i första hand inriktad mot företagare.
Kort information om några lagar
Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olyckor på jobbet och innehåller krav på arbetsmiljöns utformning såväl i fysiskt som psykosocialt hänseende. Lagen föreskriver också att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet.
Arbetstidslagen (1982:673) innehåller bestämmelser om bland annat hur mycket man får jobba per vecka, vilka gränser som finns för övertid och jourtid samt vilken dygns- respektive veckovila man ska ha.
Föräldraledighetslagen (1995:584) föreskriver vilken rätt till ledighet och förkortad arbetstid man som förälder har i arbetslivet.
Lagen (1982:80) om anställningsskydd, LAS, innehåller bestämmelser om bland annat olika anställningsformer, vad som gäller vid uppsägning och avsked, vilken turordning som ska gälla vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt vilken företrädesrätt till återanställning man har.
Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, studieledighetslagen, ger arbetstagare under vissa förutsättningar rätt till ledighet för att delta i utbildning. Det ställs inga krav om utbildningens art. Det krävs viss minsta anställningstid hos arbetsgivaren för rätten till studieledighet, utom vid ledighet som avser facklig verksamhet då inget sådant krav ställs. Arbetsgivaren kan inte neka ledighet men har möjlighet att skjuta upp den viss tid.
Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, förtroendemannalagen, innebär att förtroendemannen har rätt till skälig ledighet för att kunna utföra det fackliga uppdraget. Avser ledigheten facklig verksamhet på den egna arbetsplatsen har han eller hon rätt att behålla sin lön och övriga anställningsförmåner under ledigheten. Enligt lagen gäller också ett visst förstärkt anställningsskydd för fackliga förtroendemän vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL, innehåller bestämmelser om bland annat förenings- och förhandlingsrätt, hur ett kollektivavtal ska vara utformat och vilka rättsverkningar ett sådant avtal har samt vad som gäller i fråga om arbetsmarknadskonflikter och medling. Man brukar tala om tre typer av förhandlingar: medbestämmandeförhandling, tvisteförhandling och avtalsförhandling.
Semesterlagen (1977:480) föreskriver vilken rätt till olika slags semesterförmåner man har. Exempelvis har man vanligtvis rätt till tjugofem semesterdagar varje år och till semesterlön under dessa dagar om sådan har tjänats in under föregående år.