Lönen definieras i statistiken som ersättningen för utfört arbete under en given tidsenhet, vanligtvis en arbetad timme, vecka eller månad. Lön kan med andra ord ses som ett ”pris” på arbete.
I lönestrukturstatistiken, som Medlingsinstitutet använder exempelvis för analys av löneskillnaden mellan könen, redovisas lönen oftast som månadslön. I detta mått ingår utöver grundlönen även andra lönekomponenter som olika fasta och rörliga lönetillägg. Samtliga löner är även uppräknade till heltid för att kunna göra jämförelser för tidsenheten månad.
Inkomsten i sin tur är summan av utbetalningar under en bestämd tidsperiod. Den bestäms bland annat av hur mycket man arbetar under denna period. Heltid, deltid, sjukdom, tjänstledighet och annan frånvaro liksom ersättning för till exempel övertid spelar in när inkomsten ska beräknas.
I vissa inkomstbegrepp kan även inkomster från kapital eller från transfereringssystemet (som till exempel barn- och bostadsbidrag) ingå. Ett vanligt inkomstmått är den disponibla inkomsten som är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt.
De olika statistiska begreppen kan illustreras genom en jämförelse av löne- respektive inkomstskillnaden mellan kvinnor och män. Löneskillnaden var 10,2 procent 2024 medan skillnaden i disponibel inkomst var 21,6 procent samma år. Att inkomstskillnaden är större än löneskillnaden beror bland annat på att kvinnor både har lägre lön än män och att de arbetar deltid i större utsträckning.