Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
2024 ökade lönerna i genomsnitt med 4,0 procent i Sverige. I ett internationellt perspektiv är det i nivå med löneutvecklingen i USA men under densamma i euroområdet. Det visar en ny analys från Medlingsinstitutet.
I Sverige löper industrins avtal ut den 31 mars. I avtalsrörelsen händer det att arbetsmarknadens parter hänvisar till utvecklingen i andra länder som ett argument för högre eller lägre löneökningar. Här går vi igenom avtalsläget i några av våra konkurrentländer.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 4 procent i december 2024 jämfört med samma månad året innan. – Reallönerna steg med 3,2 procent inklusive ränteeffekter, vilket är den snabbaste uppgången på tio år, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Medlingsinstitutet ska enligt ett regeringsuppdrag analysera relativlöneförändringar mellan olika yrken. Här går vi igenom vad det innebär och sammanfattar vad vår tidigare analys visade.
Lönerna i hela ekonomin steg med 3,8 procent i november 2024 jämfört med samma månad året innan. – För första gången på nästan två år steg reallönerna snabbare för anställda med bolån än de utan, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Löneutvecklingen samspelar bland annat med inflationen, penningpolitiken och konkurrenskraften. Att analysera och jämföra löner enligt flera olika mått ger en mer nyanserad bild av lönetrycket i olika länder.
Medlingsinstitutet får i uppdrag att analysera löner ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur relativlöner mellan olika yrken förändrats. Det framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2025.
Lönerna i hela ekonomin steg med 3,9 procent i oktober 2024 jämfört med samma månad året innan. – Reallönerna ökade i liknande takt för anställda med och utan bolån, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
Svenska kronans växelkurs påverkar ofta den kostnadsmässiga konkurrenskraften, vilket varit fallet under de flesta av industrins avtalsperioder under 2000-talet. Vanligtvis har en försvagning av kronan stärkt konkurrenskraften. Under den aktuella avtalsperioden, med ett halvår kvar, har dock kronan haft begränsad påverkan.
Lönespridningen är större i privat sektor än i offentlig sektor. Men skillnaderna är stora även inom sektorerna.