• Efter två avtalsrörelser präglade först av pandemin 2020 och sedan inflationschocken 2022 genomfördes 2025 års avtalsrörelse i en mer normal ekonomisk miljö. Svensk ekonomi befann sig alltjämt i en utdragen lågkonjunktur, men inflationen hade kommit ned nära Riksbankens mål på 2 procent. Styrräntorna hade också sänkts i flera steg, både i Sverige och i omvärlden. Reallönerna var på väg att återhämta sig men låg fortfarande tydligt under nivåerna före inflationsuppgången. Parterna inom industrin förhandlade fram ett kostnadsmärke som var något lägre än avtalen 2023, men klart högre än ett historiskt genomsnitt. Industrins konkurrenskraft försvagades något när kronan stärktes. Arbetsmarknaden förblev svag under 2025, men en viss ljusning kunde skönjas mot slutet av året.
  • Årets avtalsrörelse var omfattande för både den privata och den offentliga sektorn. Cirka 500 av drygt 600 avtal skulle omförhandlas. Avtalsförhandlingarna av de märkessättande avtalen inom industrin genomfördes i en helt annan ekonomisk miljö än den som var 2023. Reallönerna hade inför förhandlingarna återhämtat sig starkt efter de senaste årens extremt höga inflation. Totalt slöts 549 avtal under 2025.
  • Antalet medlingar i förbundsförhandlingar var något fler 2025 än under jämförbara avtalsrörelser under senare år. Medling i Medlingsinstitutets regi förekom i 18 fall och därtill medlades i parters egen regi i ett fall. De flesta medlingarna följde av varsel om stridsåtgärder. Sådana utbröt i endast ett fall och resulterade i drygt 5 000 förlorade arbetsdagar. Antalet nya medlingsärenden på lokal nivå var åtta. Därtill fortsatte medlingen i den tvist som inletts 2023 mellan IF Metall och Tesla. Den medlingen avslutades i september trots att tvisten fortfarande var olöst. Nästan samtliga förlorade arbetsdagar i lokala konflikter under året, drygt 16 000 dagar, förlorades i konflikten på Tesla. Totalt förlorades drygt 21 000 arbetsdagar i stridsåtgärder på arbetsmarknaden.
  • Enbart en handfull små avtal om löner och allmänna villkor ska omförhandlas under 2026. De flesta avtal ska omförhandlas först under 2027. Det gäller bland annat industrins kostnadsnormerade avtal. 2026 kommer parternas fokus därför att i stor utsträckning ligga på vilka krav som ska drivas i nästa stora avtalsrörelse 2027.
  • Under 2025 beslutade riksdagen om nya regler som ger statliga arbetsgivare möjlighet att stänga av sina anställda. En utredning lämnade förslag om åtgärder mot arbetslivskriminalitet. EU beslutade om en uppdatering av direktivet om europeiska företagsråd och EU-domstolen kom fram till att minimilönedirektivet till allra största del är giltigt.
  • Under 2025 kom beskedet att EU:s minimilönedirektiv är här för att stanna. För Sveriges del kommer direktivet inte ha så stor praktisk betydelse. Men för länder med lagstadgade minimilöner och en täckningsgrad för kollektivavtal som ligger under 80 procent påverkar direktivet hur lagstadgade minimilöner sätts och hur länderna arbetar med att öka kollektivavtalstäckningen. I Sverige är täckningsgraden för kollektivavtal 88 procent (2024).
  • Lönerna har ökat med i genomsnitt 3,7 procent under 2025 enligt konjunkturlönestatistiken. Enligt lönestrukturstatistiken var genomsnittslönen 41 600 kronor under 2024. Löneskillnaden mellan kvinnor och män uppgick samma år till 10,2 procent.