Nytt märke med något lägre kostnadsökning och mer dämpade löner i euroområdet
Det nya industrimärket innebär arbetskostnadsökningar på i genomsnitt 3,2 procent per år till och med mars 2027 – något lägre än 3,7 procent per år under den tidigare avtalsperioden. I euroområdet ökade lönerna långsammare än förut och ECB:s Wage Tracker indikerar att löneökningstakten i euroområdet nu är på väg ned.
Försvagad konkurrenskraft enligt ny statistik
Nya revideringar i nationalräkenskaperna visar att produktiviteten i svensk industri under de senaste åren har utvecklats märkbart svagare än tidigare uppskattat. Det har medfört att enhetsarbetskostnaderna inom tillverkningsindustrin har stigit mer än i euroområdet. Den tidigare bilden av en tydligt stärkt kostnadsmässig konkurrenskraft – utan hänsyn till valutaeffekter – har snarare ersatts av en viss försvagning.
Valutautvecklingen mildrar långsiktiga effekter
Kronans långsiktiga försvagning har fortsatt att bidra till att hålla uppe den kostnadsmässiga konkurrenskraften, räknat sedan 2019. När tillverkningsindustrins arbetskostnader räknas om till gemensam valuta har Sveriges ökningstakt varit lägre jämfört med bland annat euroområdet och USA. Men från och med 2023 har enhetsarbetskostnaderna stigit snabbare i Sverige än i de flesta andra länder även räknat i gemensam valuta.
Nedreviderad vinstandel mer i linje med företagens omdömen
Vinstandelen inom industrin och även i hela näringslivet har skrivits ned i den nya statistiken. Det ger en bättre överensstämmelse med företagens lönsamhetsomdömen, som varit relativt svaga på senare tid.
Ekonomin väntas återhämta sig gradvis
Enligt Konjunkturinstitutets prognos väntas BNP öka med cirka 1 procent under 2025. Tillväxten bedöms ta mer fart under 2026. Reallönerna väntas fortsätta stiga när inflationen dämpas och räntorna sjunker. Under våren 2025 har även kronan stärkts, särskilt mot dollarn.