Nu undersöker vi inkomstskillnader igen
Medlingsinstitutet får förnyat uppdrag från regeringen att studera inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Årets rapport gör det möjligt att analysera hur inkomsterna utvecklats över tid.
Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Medlingsinstitutet får förnyat uppdrag från regeringen att studera inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Årets rapport gör det möjligt att analysera hur inkomsterna utvecklats över tid.
Samhällsekonomin har utvecklats väl de senaste 25 åren, även i ett internationellt perspektiv. Exporten och sysselsättningen har stigit medan inflation dämpats, i linje med den modell för lönebildningen som fack och arbetsgivare inom industrin enades om 1997.
Inflationens upp- och nedgång är snarlik i de flesta länder. Även lönerna har utvecklats på liknande sätt och det är först i år som reallönerna börjar återställas. I 12 diagram går vi igenom de senaste årens löne- och inflationsutveckling i Sverige, Europa och USA.
Lönerna ökade med 4,2 procent i oktober jämfört med samma månad förra året. Även konsumentpriserna exklusive boräntor ökade med 4,2 procent, vilket innebär reallönerna var därmed oförändrade. Reallönerna inklusive effekterna från senaste årets räntehöjningar sjönk med 2,3 procent jämfört med i fjol.
Kollektivavtalens långa löptider har bidragit till en större nedgång i reallönen i länder som Sverige, Danmark och Italien jämfört med majoriteten av konkurrentländerna under den globala inflationsuppgången.
För första gången på två år minskar inte längre reallönerna i Sverige. De nominella lönerna väntas öka med 4,1 procent i september enligt den senaste konjunkturlönestatistiken. Det råder dock en förhöjd osäkerhet om vad den definitiva löneökningstakten blir i offentlig sektor.
Hur stor är skillnaden mellan vad kvinnor och män tjänar? Det kan verka som en enkel fråga, men den har många olika svar. Det beror på hur och vad man räknar.
Satsningar på att höja de lagstadgade minimilönerna är en av orsakerna till att löneökningstakten är högre i euroområdet än i Sverige de senaste kvartalen.
Reallönen har minskat mer i Sverige än i euroområdet och i de flesta av konkurrentländerna sedan den globala inflationen tog fart. Här förklarar vi varför.
Svenska industrilöner fortsätter att gå i takt med de tyska. Det visar en jämförelse av timlönen i respektive lands tillverkningsindustri.