Redan i frågan döljer sig den första fällan. Vad menar man med ”tjänar”? När man söker svaret på frågan gäller det till att börja med att hålla isär begreppen ”lön” och ”inkomst”.
Lönen definieras i lönestatistiken som ersättningen för utfört arbete under en given tidsenhet, vanligtvis en arbetad timme, vecka eller månad. Lön kan med andra ord ses som ett ”pris” på arbete.
I lönestrukturstatistiken, som Medlingsinstitutet använder exempelvis för analys av löneskillnaden mellan könen, redovisas lönen oftast som månadslön. I detta mått ingår utöver grundlönen även andra lönekomponenter som olika fasta och rörliga lönetillägg. Samtliga löner är även uppräknade till heltid för att kunna göra jämförelser för tidsenheten månad.
Inkomsten i sin tur är summan av utbetalningar under en bestämd tidsperiod. Den bestäms bland annat av hur mycket man arbetar under denna period. Heltid, deltid, sjukdom, tjänstledighet och annan frånvaro liksom ersättning för till exempel övertid spelar in när inkomsten ska beräknas.
I vissa inkomstbegrepp kan även inkomster från kapital eller från transfereringssystemet (som till exempel barn- och bostadsbidrag) ingå. Ett vanligt inkomstmått är den disponibla inkomsten som är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt.
Löneskillnaden mellan kvinnors och män var 9,9 procent 2022 om man jämför den genomsnittliga månadslönen. Men hur stor skillnaden är påverkas av vilket lönemått (grundlön eller månadslön) man använder och om jämförelsen görs för genomsnittslöner eller medianlöner.
Medlingsinstitutet genomförde under 2023 inom ramen för ett regeringsuppdrag en studie av inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Enligt denna var skillnaden mellan kvinnors och mäns disponibla inkomst 20,7 procent 2020. Att inkomstskillnaden är större än löneskillnaden beror på att kvinnor både har lägre lön än män och att de arbetar deltid i större utsträckning.
Den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män är att de i stor utsträckning arbetar i olika yrken och att lönenivåerna i dessa yrken skiljer sig åt. Även andra faktorer spelar in: ålder, vilken sektor man arbetar i, utbildning och om man arbetar hel- eller deltid. Med en statistisk metod som kallas standardvägning kan man räkna bort den skillnad som beror på dessa faktorer. Då minskar löneskillnaden betydligt.
Kvar finns en oförklarad skillnad. Det betyder inte att den beror på diskriminering, även om det kan vara en del av förklaringen. Det finns många andra orsaker till olikheter i lönenivå som inte kan fångas upp av statistiken.
Tabellen nedan är hämtad ur rapporten ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022 – vad säger den officiella lönestatistiken?” och visar skillnaden före och efter standardvägning.
Genomsnittslöner och kvinnors lön i procent av mäns 2022
Skillnaden mellan kvinnor och män kan alltså beräknas på olika sätt:
• Genom att jämföra lön. Då spelar yrke, sektor, ålder och utbildning in. Men skillnader i arbetstid får inte genomslag.
• Genom att jämföra inkomster. Då spelar heltid- eller deltidsarbete in. Även andra inkomster som inte kommer direkt från arbete, som kapitalinkomster och olika typer av bidrag, kan vägas in beroende på vilket inkomstmått man använder.
• Genom att använda den statistiska metoden standardvägning. Då rensar man bort effekten av att kvinnor och män är fördelade olika mellan yrke, ålder, utbildning, sektor och arbetstid.
Dokument:
Inkomstskillnader mellan kvinnor och män (pdf, 3mb)
Löneskillnaden mellan kvinnor och män (pdf, 1mb)
Länkar:
Löneskillnaden mellan kvinnor och män
Räkna med medianlön eller genomsnittslön?
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)