Detta är avtalsrörelsen 2024
En dryg miljon anställda, främst i regioner och kommuner, ska få nya kollektivavtal 2024. Här gör vi en kort genomgång av den kommande avtalsrörelsen.
Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
En dryg miljon anställda, främst i regioner och kommuner, ska få nya kollektivavtal 2024. Här gör vi en kort genomgång av den kommande avtalsrörelsen.
Även om det uppstod en del tvister om den närmare innebörden av märket för det andra avtalsåret, när det gäller LO-förbundens låglönesatsning, visar årets avtalsrörelse på parternas förmåga att hitta en väg framåt. Vid en internationell jämförelse är det extra tydligt. Regeringar i andra länder försöker lösa ett problem, minskande köpkraft för de med låga löner, men gör det på bekostnad av människors möjlighet att påverka sin egen ekonomiska situation och urholkar dessutom kollektivavtalens värde för stora grupper.
Frågan om lägstalöner har varit på tapeten i olika sammanhang den senaste tiden. Dels i den pågående avtalsrörelsen, dels i samband med höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Här går vi igenom hur det ser ut med lägstalöner på svensk arbetsmarknad.
Den finska regeringen vill reformera lönebildningen i landet med Industriavtalet som förebild. Men en ny modell kan inte utformas genom att några få bestämmer och andra blir överkörda. Det behöver vara ungefär lika plågsamt och lika gynnsamt för alla parter om modellen ska hålla i längden, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Utvecklingen mot jämställda inkomster går påfallande långsamt med tanke på att kvinnor i allt större utsträckning arbetar heltid, har långa utbildningar och höga positioner i arbetslivet. Ökade och ojämnt fördelade kapitalinkomster är den främsta anledningen. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Årets avtalsrörelse är långt ifrån slut – under hösten ska knappt 70 förbundsavtal omförhandlas. Störst bland de återstående avtalen är det statliga RALS-avtalet, som omfattar ca 130 000 anställda.
Att det finns ett brett stöd i riksdagen för ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare behöver inte betyda att det är rätt. Dagens regler är inte oproblematiska, men det finns en risk att regeringens förslag leder till ännu större problem, skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Medlingsinstitutets utredare Anna Fransson är en av experterna i den grupp som på EU-kommissionens uppdrag ska bistå medlemsländerna när minimilönedirektivet nu ska införas.
Inför denna avtalsrörelse sa många fack att det enda som var viktigt var lön eftersom priserna hade ökat. Men det visade sig att de frågor som blev riktigt svåra handlade om något annat. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo reflekterar över arbetstid i månadens blogginlägg.
Att stora och viktiga avtal förhandlats fram utan att Medlingsinstitutets medlare har behövt medverka är ett styrkebevis för den svenska modellen. Det visar att ansvaret för en väl fungerande lönebildning ligger hos parterna, skriver GD Irene Wennemo i månadens blogginlägg.