I Sverige finns det ingen lagstadgad minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden. Specificerade lägsta lönenivåer i kollektivavtalen benämns ofta ”lägsta lön”, ”minimilön”, ”ingångslön” eller ”grundlön”. Kollektivavtalade lägsta lönenivåer finns i nästan hälften av de centrala kollektivavtalen, ca. 300 av 650 avtal. Därutöver finns ett femtiotal avtal som innehåller lönetariffer och som därmed också innehåller en lägsta lönenivå (med tarifflön menas lön som bygger på till exempel anställningstid och inte på prestation).
Hur parterna har valt att utforma lönenivåerna i de olika löneavtalen är inte enhetligt, varken när det gäller nivå eller villkor. Det är inte heller säkert att den lägsta lönenivån i avtalen är den lägsta lönen för de som omfattas av avtalet – i vissa fall kan den lägsta nivån i avtalet avse en anställd som uppnått en viss erfarenhet eller utbildningsnivå.
Vanliga indelningsgrunder för lägstalöner är ålder, befattning eller yrkesgrupp, utbildning och anställningstid. I tjänstemannaavtalen bestäms den lägsta lönen oftast efter ålder och ibland efter anställningstid. I LO-förbundens avtal finns det en större variation på hur de lägsta lönerna är utformade.
För anställda på arbetsplatser som antingen saknar kollektivavtal eller där kollektivavtalet inte anger någon lägsta lönenivå finns det alltså inte någon viss lägsta lön som arbetsgivaren behöver ta hänsyn till.
Medlingsinstitutet sammanställer årligen hur många kollektivavtal som innehåller specificerade nivåer för lägsta lön. Många kollektivavtal anger flera nivåer för de lägsta lönerna (alla nivåer dokumenteras dock inte systematiskt av myndigheten).
I diagrammet nedan redovisas det urval av lägsta löner som myndigheten har uppgifter om fördelat efter om avtalen är tecknade av LO-förbund eller övriga förbund (Unionen, Sveriges Ingenjörer, Forena, Journalistförbundet, SRAT, Fackförbundet ST, Svensk Pilotförening, Scen&Film).
Såväl lägsta lönenivåer för anställda yngre än 18 år som lägsta lönenivåer för anställningar med utbildningsinnehåll (yrkesintroduktion, yrkesutbildning och yrkesintroduktion med mera) är exkluderade i diagrammet.
I diagrammet syns den stora variation som finns i de avtalade lönenivåerna för 2023 inom såväl arbetar- som tjänstemannaavtal. Till stor del avspeglar variationen de olika villkor som är knutna till respektive lägsta lönenivå. Det kan handla om befattningsunika nivåer för exempelvis lokförare, chaufförer eller tandsköterskor men också om ålders- och erfarenhetsskillnader samt skillnader i utbildningskrav.
Dokument:
Kollektivavtal-vilka tecknar avtalen och hur är löneavtalen konstruerade?
Länkar:
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)