Här hittar du de senaste nyheterna från Medlingsinstitutet. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Den svenska lönebildningsmodellen har aldrig haft större möjligheter att gynna svensk ekonomi än nu. Sverige behöver inte ta vägen genom en djup ekonomisk kris för att få ned inflationen. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Kommande avtalsrörelse är omfattande. Cirka 450 avtal ska omförhandlas under 2023 och dessa avtal omfattar cirka 2,2 miljoner anställda, där de märkessättande avtalen inom industrin löper ut den sista mars.
Det nya trygghets- och omställningsavtalet och parternas gemensamma påverkansarbete när det gäller EU:s minimilönedirektiv är utmärkta exempel på ett nytt samarbetsklimat på svensk arbetsmarknad, skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Majoriteten av EU:s medlemsländer och även ett stort antal länder i vår omvärld har lagstadgade, nationella minimilöner. Den kostnadskris som nu drabbar världen sätter fokus på minimilönerna på flera sätt. Medlingsinstitutet går i en ny rapport igenom olika modeller för uppräkningen av dessa lönenivåer och vilket genomslag det har på lönebildningen.
Arvid Åkerberg läser mastersprogrammet i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Under hösten skriver han uppsats om Medlingsinstitutets roll och påverkan på arbetsmarknaden.
Det var länge sedan Sverige stod inför så stora ekonomiska utmaningar som idag. Hela Europa är drabbat av en eskalerande energikris som det är svårt att se något nära förestående slut på. Inflationen är rekordhög och just nu står det och väger: kommer de snabbt ökande priserna ”bara” leda till reallönesänkningar under dessa krigs- och krisår eller är det början på en uppåtgående pris- och lönespiral?
Den svenska modellen med branschavtal och centrala löneförhandlingar har bidragit till att vi har en av de fredligaste arbetsmarknaderna i världen. Och i en tid med ökad och mer volatil inflation finns det flera fördelar med samordning, skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Engångsbelopp utgör ett allt viktigare inslag i den tyska lönebildningen och utvecklingen drivs främst av tillverknings- och byggindustrin. Medlingsinstitutets ekonom Petter Hällberg analyserar hur dessa belopp påverkar lönebildningen i det för Sverige viktiga konkurrentlandet Tyskland.
Externa inflationschocker är bland det värsta att hantera i lönebildningen. Ska Sverige undvika att hamna i en uppåtgående pris- och lönespiral kan inga grupper, vare sig det är bilägare eller pensionärer, vd:ar eller målare, få en gräddfil till kompensation för den ökande inflationen. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Vi söker en utredare med inriktning arbetsmarknad och lönebildning.