Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Trots att AI väntas förändra arbetslivet i många sektorer är motreaktionen i Sverige än så länge relativt svag. En möjlig förklaring är den svenska modellen för omställning och den framsynta Trygghetsöverenskommelsen från 2022. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Märket, fredsplikt och knäkonstruktion. När det är dags för avtalsrörelse dyker många olika begrepp upp i debatten och nyhetsrapporteringen. Men vad betyder de egentligen? Vi reder ut orden som hjälper dig att förstå vad som händer när nya kollektivavtal förhandlas fram.
Medlingsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera Teslakonflikten och göra en bedömning av konfliktens eventuella betydelse för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Det viktigaste med den svenska arbetsmarknadsmodellen är att en tillräckligt hög andel har kollektivavtal och att tillräckligt många anställda och arbetsgivare väljer att organisera sig i fack och arbetsgivarorganisationer. Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo reflekterar över vad utgången av Teslakonflikten betyder för den svenska modellen.
De nordiska länderna sticker ut när det gäller facklig organisationsgrad. Island ligger i topp följt av Sverige, Danmark, Norge och Finland, enligt en sammanställning från OECD.
Om inflationen återigen stiger och pressar fram räntehöjningar hoppas jag att varken arbetsmarknadens parter eller politiska parter stressas till att lämna en väl fungerande modell. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Nästa år ska de flesta anställda på svensk arbetsmarknad få nya avtal. Totalt handlar det om knappt 500 avtal som omfattar 3,4 miljoner anställda.
Tidsfristen för att genomföra EU:s minimilönedirektiv gick ut i november 2024, men ett år senare var åtta länder fortfarande inte klara. Här går vi igenom hur direktivet har genomförts i Europa.
I princip alla kollektivavtal på svensk arbetsmarknad skulle omförhandlas 2025 - i en tid av världspolitisk turbulens. De två senaste avtalsrörelserna präglades av kriser med en direkt påverkan på lönebildningen och avtalsrörelsen – pandemin och inflationschocken. Denna avtalsrörelse skulle bli en återgång till mer normala förhållanden. Men normalt blev det inte, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
2025 års avtalsrörelse innebar en stor förändring för hur deltidsanställda kompenseras för arbete utöver sin ordinarie arbetstid. De nya reglerna i avtalen omfattar 2,9 miljoner anställda.