Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Det viktigaste med den svenska arbetsmarknadsmodellen är att en tillräckligt hög andel har kollektivavtal och att tillräckligt många anställda och arbetsgivare väljer att organisera sig i fack och arbetsgivarorganisationer. Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo reflekterar över vad utgången av Teslakonflikten betyder för den svenska modellen.
De nordiska länderna sticker ut när det gäller facklig organisationsgrad. Island ligger i topp följt av Sverige, Danmark, Norge och Finland, enligt en sammanställning från OECD.
Om inflationen återigen stiger och pressar fram räntehöjningar hoppas jag att varken arbetsmarknadens parter eller politiska parter stressas till att lämna en väl fungerande modell. Det skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Nästa år ska de flesta anställda på svensk arbetsmarknad få nya avtal. Totalt handlar det om knappt 500 avtal som omfattar 3,4 miljoner anställda.
Tidsfristen för att genomföra EU:s minimilönedirektiv gick ut i november 2024, men ett år senare var åtta länder fortfarande inte klara. Här går vi igenom hur direktivet har genomförts i Europa.
I princip alla kollektivavtal på svensk arbetsmarknad skulle omförhandlas 2025 - i en tid av världspolitisk turbulens. De två senaste avtalsrörelserna präglades av kriser med en direkt påverkan på lönebildningen och avtalsrörelsen – pandemin och inflationschocken. Denna avtalsrörelse skulle bli en återgång till mer normala förhållanden. Men normalt blev det inte, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
2025 års avtalsrörelse innebar en stor förändring för hur deltidsanställda kompenseras för arbete utöver sin ordinarie arbetstid. De nya reglerna i avtalen omfattar 2,9 miljoner anställda.
I Sverige är det arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen. Därför skulle det vara mycket olämpligt att ge en statlig myndighet i uppdrag att analysera hur en mer flexibel lönebildning kan åstadkommas. Det skriver Medlingsinstitutet i sitt yttrande om Produktivitetskommissionens slutbetänkande.
Sverige har skapat en modell för konflikthantering på arbetsmarknaden som väcker ett internationellt intresse. Att vi har så få arbetsmarknadskonflikter väcker avund i många länder. När saker fungerar bra är det lätt att glömma bort hur mycket arbete som ändå läggs ned för att få detta att fungera - i arbetsgivarorganisationer, i fackförbund och bland våra erfarna medlare. Goda resultat bygger oftast på hårt arbete, skriver generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Varför skapades Medlingsinstitutet och hur blev resultatet? Hur påverkar lönebildningen den ekonomiska utvecklingen? Framtidens lönebildning - vilka är hoten och möjligheterna? Det var temana när Medlingsinstitutet firade 25 år den 23 september 2025.