Årets avtalsrörelse har varit utmanande och måste ses i ljuset av den tidigare höga inflationen, anser Johan Ingelskog.

– Det här har vi inte upplevt i Sverige sedan 90-talet och det är inte självklart för alla hur inflationen hänger ihop med lönebildningen. Det har inte varit lätt att förklara för medlemmarna att vi har en lönebildningsmodell som på lång sikt har gynnat oss väl samtidigt som människor inte får det att gå ihop här och nu.

Han menar att vissa arbetsgivare inte har förstått det ansvar som svensk fackföreningsrörelse tagit sedan 2020. Man tar det för självklart.

– En viss ödmjukhet hade varit klädsamt, säger han.

Johan Ingelskog ser det ändå som positivt är att det trots ett svårt utgångsläge ändå blev satsningar på de lägst avlönade och att man lyckats hålla ihop lönebildningen.

– Det är en väldig styrka för den svenska modellen att vi orkade ta vårt ansvar i det väldigt svåra läge som var.

Johan Ingelskog, avtalssekreterare Kommunal Foto: Fredrik Sandin Carlson
Johan Ingelskog Foto: Fredrik Sandin Carlson

Tre medlingar har det hittills blivit för Kommunal i årets avtalsrörelse.

–Jag ser det inte som så dramatiskt att vi hamnar i medling – det är en naturlig del av modellen. Man kan ju säga att industrin genom Industriavtalet har konstant medling och det har ingen synpunkter på. Tvärtom lyfts den ordningen fram som väldigt stabil och bra. Men om vi som inte ingår där behöver hjälp ses det som ett problem och det tycker jag är fel analys. Kommunal har drygt 50 avtal och om vi behöver hjälp med tre av dem är det inte mycket procentuellt, säger Johan Ingelskog. Dessutom har vi tecknat huvudavtal, avtal om etableringsjobb och justerat avtal enligt EU:s arbetsdirektiv och detta utanför avtalsrörelse, alltså under fredsplikt.   

Modellen mår bra på makronivå

Den svenska modellen mår väldigt bra på makronivå, men sämre på andra plan, menar han.

– Det är ur makroperspektivet vi oftast talar om modellen. Men det finns stora utmaningar i den som vi pratar mindre om. Modellen är fantastisk för grupper som har stark marknadsposition och som individuellt eller kollektivt kan förhandla upp sina löner.  Och utan märket skulle svårorganiserade låglönebranscher med hög personalkostnad bli väldigt oskyddade. Men märket räcker inte riktigt till för att kunna jobba långsiktigt med att utjämna skillnader som uppstår, till exempel av löneglidning för tjänstemän, eller i kvinnodominerade yrken som ligger lägre än mansdominerade. Vill vi på allvar lösa det måste vi våga tänka annorlunda. Annars finns det risk att vissa grupper inte kommer ställa upp på modellen i framtiden.

En av de frågor som Johan Ingelskog känner oro över är tjänstepensionen.

– För 30 år sedan var det nästan otänkbart att vissa grupper skulle bryta sig loss och ta fram egna pensionslösningar utan vi höll ihop. Det var väldigt viktigt för parterna att hålla ihop systemet av flera anledningar, dels för att skapa rörlighet på arbetsmarknaden, dels för att pension är en så viktig och långsiktig del att vi inte kan hålla på att rycka med den i varje avtalsrörelse. Där tycker jag att vi som parter fullständigt har misslyckats.

En annan är arbetstid.

– Vi ser samma sak nu när det gäller arbetstidsfrågor. Vissa grupper tar mycket stryk och har inte någon arbetstidsförkortning därför att de måste prioritera löneökningar i stället.

Jag säger inte att vi ska gå tillbaka till tiden då LO, PTK och SN skötte alla förhandlingar, men det finns ett antal centrala frågor där jag menar att vi skulle gynnas av att förhandlingarna skulle skötas centralt. Arbetstider är en sådan fråga, pensioner en annan. – Om vi vill hålla politiken borta måste parterna ta ansvar för att alla får en juste pension och alla har ungefär samma arbetstid utifrån förutsättningarna i branschen. Där var vi bättre förr, konstaterar Johan Ingelskog.

Historiskt har politikens inställning varit att utjämna maktbalansen mellan parter som ska förhandla, påpekar han.

– Det har skett genom lagstiftning som man gjort dispositiv eller semi-dispositiv. Den rollen tror jag en stat alltid måste ha. Att låta parterna vara helt autonoma skulle vara att bita oss själva i svansen. Vi kommer alltid att behöva statens hjälp. Ta bara trygghet och omställning där 90 procent är staten. Vi parter förhandlade och staten finansierade och lagstiftade. Det är konstant symbios.

Ett annat bekymmer som kan påverka den svenska modellen negativt är den sjunkande organisationsgraden för LO-förbunden. 

– Att vi vänder den utvecklingen är helt avgörande för modellen. Där behöver vi ha diskussioner också med arbetsgivarna: hur ska vi få fler fackligt förtroendevalda, hur kan vi skapa ett system som gör att fler vill ta på sig sådana uppdrag, för det skapar fler medlemmar, säger Johan Ingelskog

Hur ska den svenska modellen funka i ett EU-system?

Ytterligare en utmaning för den svenska modellen är EU. Till exempel vållade EU:s dygnsviloregler stor debatt förra året då Kommissionen riktade kritik mot Sveriges tillämpning av arbetstidsdirektivet. En fråga som i allra högst grad berör flera av Kommunals avtalsområden.

– Det här blev ett uppvaknande för oss. Kommunal har haft samma inställning som arbetsmarknadens parter i stort har haft – vi vill gärna vara med i EU men vi vill inte följa EU:s regelverk. Ska man vara ärlig så gjorde både vi och våra motparter allt för att runda lagstiftningen när direktivet skulle införlivas i kollektivavtalen 2007. Och det gjorde vi bra tills EU-kommissionen kom på oss.

Den här inställningen har gjort att parterna har blivit helt aparta i EU-systemet, menar han.

– Våra fackliga kamrater i EU ser oss som lite förmer – vi vill ha allt som är bra för våra exportföretag men vi är inte beredda att betala den andra sidan av myntet. Det är uppenbart att vi har allt färre vänner inom EU i dag, i vart fall på den fackliga sidan. Vi förlorar i fråga efter fråga. Vi behöver ha en mer pragmatisk syn – hur ska den svenska modellen funka i ett EU-system? I stället för att fundera på det och försöka påverka har vi motarbetat EU-systemet i våra frågor. Där har vi förlorat 15 år av inflytande.

2025 fyller Medlingsinstitutet 25 år. Det uppmärksammar vi bland annat genom en serie intervjuer med tidigare generaldirektörer, medlare, representanter från fackförbund och arbetsgivarorganisationer mfl. Fler artiklar finns under relaterade länkar.

Relaterade länkar

Relaterade dokument

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.