När nu världens ekonomier har öppnat upp efter pandemin stiger lönerna snabbare än tidigare, räknat som årlig förändringstakt. Det senaste året har löneökningstakten varit högre i USA och Storbritannien än i euroområdet och Sverige, även om Europa har sett en viss uppgång under det andra kvartalet. Ett internationellt fenomen är att lönerna i tjänstebranscherna har ökat snabbare än i de varuproducerande branscherna de senaste åren.
Det var länge sedan Sverige stod inför så stora ekonomiska utmaningar som idag. Hela Europa är drabbat av en eskalerande energikris som det är svårt att se något nära förestående slut på. Inflationen är rekordhög och just nu står det och väger: kommer de snabbt ökande priserna ”bara” leda till reallönesänkningar under dessa krigs- och krisår eller är det början på en uppåtgående pris- och lönespiral?
Förhandlingserfarenhet, förmåga att lyssna och intresse för problemlösning. Det är några värdefulla egenskaper för att framgångsrikt kunna medla i en arbetstvist, enligt de rutinerade medlarna Gunilla Runnquist och Bengt Huldt.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män i chefsposition har minskat över tid och är enligt den senaste statistiken 11,4 procent. Löneskillnaden har minskat mer bland chefer än bland övriga grupper på arbetsmarknaden.
Genomsnittslönen ökade med 3 procent i juni jämfört med samma månad förra året. Samtidigt minskade reallönen med 5,5 procent, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet.
De avtalade löneökningarna i euroländerna var strax över 2 procent det andra kvartalet. Det var lägre än det första kvartalet, men då drev tyska engångsbelopp tillfälligt upp takten enligt Medlingsinstitutets analys. Därmed var det först i och med det andra kvartalets utfall som de underliggande avtalade lönerna i euroområdet ökade lika snabbt som innan pandemin.
Det var många och väldigt komplicerade frågor som skulle lösas och under medlingens gång sköts stridsåtgärderna upp fyra gånger. En del av tvistefrågorna rörde helt företagsinterna angelägenheter och låg långt utanför vad som vanligen träffas kollektivavtal om i Sverige, berättar medlaren Jan Sjölin.
Den svenska modellen med branschavtal och centrala löneförhandlingar har bidragit till att vi har en av de fredligaste arbetsmarknaderna i världen. Och i en tid med ökad och mer volatil inflation finns det flera fördelar med samordning, skriver Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Engångsbelopp utgör ett allt viktigare inslag i den tyska lönebildningen och utvecklingen drivs främst av tillverknings- och byggindustrin. Medlingsinstitutets ekonom Petter Hällberg analyserar hur dessa belopp påverkar lönebildningen i det för Sverige viktiga konkurrentlandet Tyskland.