Medlingsinstitutets huvuduppgift är att medla i arbetstvister.  Till sitt förfogande har myndigheten ett 30-tal personer, flertalet med lång och gedigen erfarenhet av förhandlingar om kollektivavtal, antingen från ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation. Medlarna är inte anställda vid Medlingsinstitutet utan agerar på uppdrag av myndigheten. Medlarnas uppdrag löper normalt till dess att tvisten är löst och avtal har tecknats.

Gunilla Runnquist, 79 år, är tidigare bland annat förhandlingschef på Lärarförbundet och har medlat sedan 2007.

– Det är inte så mycket som skiljer rollen som förhandlare från den som medlare. Oavsett om du förhandlar eller medlar så går ditt uppdrag ut på att hitta en kompromiss, säger hon.

Bengt Huldt, 75 år, är tidigare vd för Stål- och metallarbetsgivarna, Gruvornas arbetsgivareförbund och Svemek och har medverkat i medlingar sedan 2012.

– Har du personlig erfarenhet av att teckna kollektivavtal kan du också lättare hitta lösningar. Har du företrätt en part så ingjuter det också en viss respekt hos de du ska medla för, därför att du vet vad du pratar om, säger han.

Men det handlar inte bara om att veta vad man pratar om. Kanske är det ännu viktigare att kunna lyssna aktivt.

– Du måste kunna lyssna in vad det är parterna egentligen avser och fråga om du inte begriper, säger Bengt Huldt.

– Som regel har parterna själva fröet till lösningarna. Och om man lyssnar ordentligt så upptäcker man ofta trådändar att nysta i, konstaterar Gunilla Runnquist.

Viktigt att ta sig tid att lära känna varandra

Det är också viktigt att ta sig tid att lära känna parterna och att skapa en avspänd atmosfär.

– Ska man skapa en bra stämning i medlingen kan man inte springa pang på yrkandena. Det gäller att börja med att ha ganska allmänna samtal, presentera och lära känna varandra ordentligt och det gäller att involvera båda sidor, säger Bengt Huldt.

Det finns en stor variation i vilka tvistefrågor som parterna vill ha medlarnas hjälp med.

– Vissa parter har ett väldigt nära samarbete mellan avtalsrörelserna. De jobbar kontinuerligt med kollektivavtalet och utvecklingsfrågor och har en väldigt god relation. När dessa parter kommer till medling har de ofta själva städat av väldigt mycket. Det är några kärnfrågor som återstår och då är det ganska enkelt för oss medlare. Men parter som inte har samma nära relation kan komma med långa önskelistor på saker som de vill att vi ska fixa till, påpekar Bengt Huldt.

Det finns en struktur och arbetsprocess för medlingsarbetet. Ändå är den ena medlingen aldrig den andra lik, enligt Gunilla Runnquist.

– Det finns ingen förutsebarhet i en medling, men lång erfarenhet av medling är förstås värdefullt för att upptäcka hur parterna till slut kan komma till ett avtal.

Det är vanligt att medlarna först träffar parterna var för sig.

– I allmänhet börjar jag med arbetstagarsidan eftersom det är oftast de som har varslat så vi får reda på vad det är som ligger i yrkandena. Sedan träffar vi arbetsgivarsidan och går igenom deras och fackens yrkanden.  Här är det viktigt att parterna har med sig relevant material: själva yrkandena men också avtal och andra handlingar, säger Bengt Huldt.

Vad är parterna överens om?

För att ringa in tvisten handlar det för medlarna om att bland annat bena ut vilka frågor som är av principiell karaktär och vilka frågor som har särskilda låsningar, till exempel från bakomliggande organisationer, kongressbeslut eller samordningar. Men det handlar också om att få klarhet i vad parterna faktiskt är överens om.

– Det är viktigt att stämma av vad det parterna anser sig vara ense om. Det kan visa sig att det i ett sent skede i medlingen dyker upp tvistiga frågor där parterna tidigare verkat vara eniga – detta kan ställa till problem i ett känsligt slutskede, konstaterar Gunilla Runnquist.

Efter de inledande kontakterna handlar medlingsarbetet om att strukturera och prioritera- att göra en lista med parternas samtliga yrkanden och tvistefrågor. Är det någon fråga som medlarna tror att parterna själva kan lösa, bryts dessa loss och parterna får i uppdrag att i mindre grupper hitta en lösning och rapportera tillbaka till medlarna.

– Min uppfattning är att för att den svenska modellen ska fungera är det parterna själva som ska fixa lösningen och inte jag som medlare. Ambitionen är att försöka få dem att tänka kanske lite annorlunda i vissa frågor och sedan gemensamt försöka hitta lösningar, säger Gunilla Runnquist.

Medlarnas förslag bör vara väl förankrat

Medlarnas formella förslag till lösning på tvisten kallas för hemställan. Gunilla Runnquist säger att för att hemställan ska accepteras av båda parter är det viktigt att den är välförankrad och att medlarna är väldigt öppna med vilket innehåll de kommer att lägga att lägga fram.

– Det ska aldrig komma som en total överraskning för parterna.

Men ibland händer det ändå att en hemställan avvisas, även när den enligt medlarnas uppfattning varit förankrad. Då drar sig medlarna tillbaka – de talar om för parterna att de står till deras förfogande men att de gör något mer just nu. Under de kommande dagarna försöker de hålla kontakt med parterna och höra hur det går.

Bengt Huldt påpekar att det är viktigt att redan i början av uppdraget gå igenom parternas ansvar i en medling med dem.

– Ska modellen fungera måste man ge och ta. Det är det en förhandling går ut på – att försöka hitta en lösning. Om parterna är seriösa och vill nå fram så är det deras ansvar att processen fortsätter och att bidra till att hitta en lösning. Det går inte att sitta i ena hörnet med armarna i kors och säga att man inte vill vara med, säger Bengt Huldt.

Medlarna jobbar normalt i par i ett uppdrag, ibland är de tre. En av dem brukar utses att vara sammankallande. Utgångspunkten är att denna medlare leder mötena med parterna och mellan mötena står för kontakter med parterna.

– Vitsen med att vara flera är ju att man får fler infallsvinklar, tankar och idéer än om man bara är en. Dessutom är det bra att ha medlare med erfarenhet från de olika sidorna. Hur det än är så kan en medlare med facklig bakgrund arbetstagarnas sätt att resonera och samma sak på arbetsgivarsidan, säger Bengt Huldt.

Länkar:

Lagar och regler vid medling

Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk via Get a Newsletter)