Gabriella Lavecchia har, med några avbrott, arbetat på Seko sedan 1997 i olika roller och sedan 2021 är hon förbundets ordförande. Nyligen valdes hon om för en ny fyraårsperiod.
– Den svenska modellen för mig är att vi faktiskt håller ihop och löser saker. Då behöver arbetsgivare, fack och politik samexistera. Men det pratar vi inte så ofta om när vi pratar om den svenska arbetsmarknadsmodellen. För att modellen ska fungera så behöver vi en välvillig politik, säger hon.
Politiken spelar alltså en mycket stor roll för den svenska modellen.
– Att säga att politiken ska hålla fingrarna borta är både ologiskt och osmart. Det krävs att finns ett ramverk som balanserar det hela för annars kan vi parter inte ha friheten att göra vad vi vill.
Modellen mår dock inte toppen – de långsiktiga utmaningarna är väldigt stora, menar Gabriella Lavecchia.
– Ibland får jag frågan om jag tycker att den svenska modellen är död? Det gör jag faktiskt inte, men jag anser att den har lite influensa och det behöver vi hitta ett vaccin. Det jag framför allt tänker på är att verkligheten ser väldigt annorlunda ut i ett yrkesförbund med högavlönade män jämfört med ett serviceförbund med lågavlönade kvinnor. De förra har heltid och justa löner, de senare har i bästa fall frivillig deltid, men ofta ofrivillig och låga löner. Ännu större blir ju gapet när man tittar på arbetare och tjänstemän. För att sluta det här gapet måste vi hitta en modell där de lågavlönade också får en tydligare platta att stå på, annars håller inte modellen.

Svårt att tolka märket
Den stora utmaningen i årets avtalsrörelse har varit att tolka märket.
– Det är svårt att översätta för varandra vad vi har betalat eller inte betalat när vi byter skrivningar i avtal mot kronor och ören. Här tänker jag framför allt på mertidsfrågan som har bakats in i en knä-konstruktion* och det är min uppfattning att det betalades väldigt lite för mertiden i industrins uppgörelse, säger Gabriella Lavecchia.
Förväntningarna på att knämodellen skulle leverera var högre denna gång än vad förbundet lyckades med.
– Seko har också många högavlönade medlemmar. Men de är inte beredda att stå tillbaka år ut och år in om de inte ser att de som har det sämst får det bättre. Det är dubbelbottnat, de som har de lägsta lönerna behöver känna att de faktiskt lyfter och de som får stå tillbaka högre upp i lönekedjan behöver också se att deras kompisar får ett lyft för att vi ska kunna motivera dem. Alla behöver se förändringen. När man inte ser att gapet sluts blir det svårt att hålla i.
Att till exempel arbetstidsförkortning skulle räknas av mot märket var inte Seko:s uppfattning.
– Knät kommer vi att behöva fundera på hur vi ska hantera framöver. Hur ska vi översätta för varandra vad är det som får kosta i LO-samordningen, säger Gabriella Lavecchia.
Satsningen på de lågavlönade ledde i årets avtalsrörelse till att Seko på ett av sina avtalsområden varslade om stridsåtgärder, vilket fick Medlingsinstitutet att utse medlare.
– Det blev också en fråga för medlarna – vad är faktiskt kostnaden och hur beräknar man den? Hur tolkar medlarna märket? Hur tolkar vi det? Tjänstemännen? Arbetsgivarna? Det är väldigt svårt att räkna på skrivningar.
Även om man som part kanske inte alltid är helt nöjd med resultatet av en medling tycker hon ändå att systemet funkar väl. Det är värdefullt med en modell där medlarna själva har arbetserfarenhet från ett fack eller arbetsgivarorganisation och där det är tydligt vilka regler som gäller.
– Det är en stor trygghet för oss parter att veta vad som händer när vi kliver in i en medling. Inför årets avtalsrörelse hade vi en utbildning för alla våra delegationer på alla 26 avtalsområden där vi bjöd in Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo som gick igenom regelverket kring medling och hur det går till i praktiken. Det var ett väldigt bra och uppskattat inslag, säger Gabriella Lavecchia.
*Knä-konstruktion: Individer med löner under en given månadslönenivå genererar alla ett och samma påslag i kronor till lönepotten i stället för att variera – som blir följden av ett procentpåslag. Det betyder att vid beräkning av löneökningsutrymmet ska den lägsta månadslön som används i beräkningen vara den nivå som anges av knät. Detta är en insamlingsmodell för löneutrymmet som gynnar avtalsområden med lägre löner. Konstruktionen används framför allt i avtal som tecknats av LO-förbund.
2025 fyller Medlingsinstitutet 25 år. Det uppmärksammar vi bland annat genom en serie intervjuer med tidigare generaldirektörer, medlare, representanter från fackförbund och arbetsgivarorganisationer mfl. Fler artiklar finns under relaterade länkar.
Relaterade länkar
- Anders Lindström: ”Allt ska räknas”
- Göran Johnsson: Industriavtalet och Medlingsinstitutet kompletterar varandra
- Carina Gunnarsson: Färre förhandlingsordningsavtal ett tecken på framgång
- Janne Sjölin: Det är på sista dagen det händer
- Stefan Koskinen: Hotet om lagstiftning får parterna att göra upp
- Camilla Frankelius: Att axla ett ansvar
- Mattias Dahl: Det är inte på fikamöten vi får saker gjorda
- Anne Boschini: Officiell statistik viktig för jämställdhetsdiskussion
- Johan Ingelskog: Odramatiskt med medling
- Claes Stråth: Tre medlingar som stakade ut kursen
Relaterade dokument
Nyhetsbrev:
Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om lön och inkomst med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.