Viktigt att parterna tar ansvar för lösningen

Ett femtiotal medlingar har det hittills blivit för Gunilla Runnquist.

–Jag tror att jag har medlat i alla sektorer och branscher och jag har stor respekt för det jobb som läggs ner från alla sidor på att hitta lösningar. Det har varit fantastiskt kul att få spela en roll i det svenska partssystemet och se den respekt som medlingsinstitutet har både i Sverige och internationellt. Under tre år hade jag förmånen att delta i ett samarbete med det ukrainska medlingsinstitutet och parterna där för att bygga upp ett tvistelösningssystem likt det vi har med olika lösningar för intresse- och rättstvister.

Hon minns sin första medling tillsammans med de mycket rutinerade medlarna Rune Larsson, tidigare förhandlingschef TCO och Bengt K Å Johansson, tidigare statsråd och landshövding.

– Jag frågade Claes Stråth som var generaldirektör då – vad ska jag göra med de här giganterna? Jo, du ska lyssna och lära, sa han. Och det fick jag verkligen göra! Det var i avtalsrörelsen då LO:s så kallade räknesnurra* praktiserades för första gången, det här var i handeln. Men när vi gick upp till Svensk Handel satt parterna där och hade redan gjort upp över märket. Det hade blivit ett jäkla liv på Svenskt Näringsliv som ju vaktade detta. Vid förhandlingsbordet satt också LO:s Erland Olauson och skulle förklara för Jan-Peter Duker på Svenskt Näringsliv hur räknesnurran fungerade. Det var en ganska anmärkningsvärd medling. Det var inte mycket vi kunde göra – vi kunde ju inte pressa tillbaka dem, säger Gunilla Runnquist.

Det viktigaste i en medling är att få förtroende, att kunna lyssna och att vara tydlig med hur arbetet kommer att läggas upp.

– Att få och bibehålla förtroende är a och o för medlare.Det kan man få och förlora av olika skäl. Det är också viktigt att medlarna klargör själva processen så att parterna förstår att så här jobbar vi; när vi väl kommer till en punkt där vi anser att vi inte kommer längre så blir det här vårt förslag. Det är också viktigt att vara tydlig med vad parterna behöver göra i processen.

Det är inte ovanligt att det bara blir ett förslag, eller hemställan, i en medling.

– Vi kan inte hålla på att lägga hemställan efter hemställan. Vi har som princip att bara lägga en hemställan när vi vet att parterna är beredda att ta ansvar för och verka för den i sina organisationer. Är de tveksamma lägger vi ingen hemställan. En medling kan mycket väl sluta med att ingen hemställan läggs och då får parterna gå tillbaka till sitt och fundera på lösningar.

Både likheter och olikheter mellan att förhandla och medla

Gunilla Runnquist har en bakgrund som förhandlare på dåvarande Lärarförbundet. Det finns både likheter och olikheter mellan att förhandla och medla.

– Det är inte samma sak men det finns stora likheter. Som central förhandlare har du alltid uppdrag från en delegation eller beslutande organ och ibland kan det nästan vara svårare att förhandla med sin delegation än med sin motpart. På det sättet liknar medlaren mycket en central förhandlare – det gäller att lyssna och hitta möjliga vägar som inte alltid är självklara för de som har gett en uppdraget.

En svårighet som kan uppstå är att de tvistande parterna inte håller sina delegationer, som ofta är de som ska fatta de formella besluten om att anta en hemställan, à jour med utvecklingen i medlingen.

– Det komplicerar om parterna inte hållit sina delegationer så att säga nära bröstet. De kanske har haft svårigheter att kalla ihop dem. Det bästa är om parterna har färre personer som de kan hålla underrättade och hålla kontakten med under medlingen. Då är de mer förstående och så att säga mer i fas med utvecklingen i medlingen. Annars kan det vara svårt för en part att gå tillbaka till sin delegation och försöka få dem att närma sig. En förhandlare måste hela tiden förankra bakåt. Det behöver inte vi medlare göra även om vi förstås håller myndighetens generaldirektör underrättad, säger Gunilla Runnquist.

Gunilla Runnquist har i många år också medverkat vid introduktionen av nya medlare. En sak hon alltid trycker på då är vikten av att medlaren inte låter sig förledas till att bli syndabock.

– Det händer att parter inte vill stå för en uppgörelse de faktiskt gjort utan skyller på medlarna för att slippa intern kritik. Det är en sak att vara uppmärksam på! Det är viktigt att parterna tar ansvar för lösningen.

* Begreppet ”räknesnurra” användes för att markera att yrkanden om löneökningar inte grundas på bedömningar av branschens eller företagets förutsättningar utan endast på LO:s samordnade yrkanden om löneökningar. Dessa grundas på det första avtalet som sluts i avtalsrörelsen kompletterat med en låglöneprofil och en jämställdhetspott.

2025 fyller Medlingsinstitutet 25 år. Det uppmärksammar vi bland annat genom en serie intervjuer med tidigare generaldirektörer, medlare, representanter från fackförbund och arbetsgivarorganisationer mfl. Fler artiklar finns under relaterade länkar.

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.