– Sammanfattningsvis vill jag påstå att Medlingsinstitutets första 25 år har gått mycket bra!
Det säger Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet 2015-2019.
– En fingervisning om att det fungerat alldeles utmärkt är väl att antalet förhandlingsordningsavtal har minskat under åren. Fler parter anlitar Medlingsinstitutet om det blir konflikt i stället för att ha en egen ordning. Sedan kan det förstås finnas andra praktiska eller administrativa skäl till det också.
Parter med förhandlingsordningsavtal om medling i egen regi är undantagna från Medlingsinstitutets medlingsinsatser (skulle parterna begära att myndigheten utser medlare kan vi dock göra det även i sådana fall). När myndigheten bildades år 2000 fanns drygt 20 sådana avtal, idag är det bara nio kvar.
Carina Gunnarsson, med en bakgrund som domare i Arbetsdomstolen, tillträdde som generaldirektör i upptakten till 2016 års avtalsrörelse, som omfattade nästan hela arbetsmarknaden. Inledningsvis utmanades principen om att industrins avtal utgör en norm för arbetskraftskostnadernas ökningstakt av fackförbund som krävde mer än normen och av synen att det fanns två ”märken”: ett i procent och ett i kronor.
– Förhållandet till normen komplicerades också av att LO inte fick till någon samordning därför att man var oense om hur en låglönesatsning skulle utformas, säger Carina Gunnarsson.
Dessutom spökade inflationen, men inte på det sätt som man kan tro idag.
– Under många år hade vi knappt haft någon inflation alls. Så frågan var om man skulle fortsätta använda Riksbankens tvåprocentsmål som riktmärke eller om man skulle titta på den reala inflationen? Där fanns det lite olika uppfattningar. Facken var mer inne på att följa tvåprocentsmålet och arbetsgivarsidan tvärtom.
Inte lyckat när politiken lägger sig i lönebildningen
Vidare riskerade politiska initiativ att påverka normsättningen, och i förlängningen risken för konflikter, på svensk arbetsmarknad. Den dåvarande regeringen hade utlovat miljarder till höjda lärarlöner.
– Politikerna la sig i ett område som enligt den svenska modellen ska avtalas mellan arbetsmarknadens parter. Det var inte ett helt lyckat drag, konstaterar Carina Gunnarsson.
Trots detta höll industrins normering även i 2016 års avtalsrörelse och det första eldprovet för den nya generaldirektören var avklarat.
2017 blev lugnare – inte en enda arbetsdag förlorades på grund av konflikt i avtalsrörelsen. Däremot fortsatte en lokal tvist i Göteborgs hamn som inleddes 2016 mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar. Konflikten blev utdragen.
– Efter sju månaders medling beslutade vi att avsluta den – medlarna konstaterade att det saknades förutsättningar för att lägga ytterligare hemställan som skulle accepteras av båda parter. Det var exceptionellt – något sådant beslut tror jag inte myndigheten fattat tidigare.
2018 blev ett mellanår på arbetsmarknaden. Det största avtalsområdet där förhandlingar fördes var lärarnas.
– Det krävdes en långdragen medling, men avtalet blev klart utan stridsåtgärder. Därmed blev avtalsrörelsen 2018 helt fri från stridsåtgärder och året det fredligaste sedan Medlingsinstitutet inrättades, minns Carina Gunnarsson.
Hamnkonflikten återkom i avtalsrörelsen 2019 och Medlingsinstitutet tillsatte även denna gång medlare. Efter omfattande varsel och stridsåtgärder från både fack och arbetsgivare slöt Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet för första gången ett kollektivavtal. Ytterligare en tvist fick stor uppmärksamhet i avtalsrörelsen – den mellan SAS och Svensk Pilotförening. Inledningsvis skedde medling i alla de skandinaviska länderna, men till slut flyttades medlingen för piloter från alla tre inblandade länder till Norge. Även i denna tvist bröt stridsåtgärder ut innan parterna kunde komma överens om ett nytt kollektivavtal.
Organisationsgraden lurar runt hörnet
Lönebildningen på svensk arbetsmarknad har fungerat väl de senaste 25 åren, men visst finns det några orosmoln, menar Carina Gunnarsson.
– Ett kontinuerligt orosmoln är hur politiken ställer sig till parternas förhandlingsutrymme och där vi sett hur man snävar in på det utrymmet på olika sätt. Den frågan kommer att fortsätta vara aktuell, inte minst med inverkan från EU vars initiativ ibland krockar med vår modell.
Dessutom är organisationsgraden en sak att hålla ögonen på, anser hon.
– Organisationsgraden tror jag är en fråga som kan lura om hörnet. I ett globalt perspektiv är organisationsgraden fortfarande hög i Sverige, men de senaste decennierna har andelen sjunkit bland arbetare medan den legat relativt stabilt för tjänstemän. Den svenska modellens legitimitet med frihet och ansvar för arbetsmarknadens parter bygger i stor utsträckning på kollektivavtalens täckning och på organisationsgraden, säger Carina Gunnarsson.
2025 fyller Medlingsinstitutet 25 år. Det uppmärksammar vi bland annat genom en serie intervjuer med tidigare generaldirektörer, medlare, representanter från fackförbund och arbetsgivarorganisationer mfl. Fler artiklar finns under relaterade länkar.
Relaterade länkar
Relaterade dokument
Nyhetsbrev:
Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.