22 av 27 länder i EU har lagstadgade minimilöner. Det är bara Sverige, Danmark, Finland, Österrike och Italien som inte har sådana.
22 av 27 länder i EU har någon form av system för att utvidga kollektivavtals räckvidd eller att förklara att kollektivavtal ska vara allmängiltiga. Allmängiltigförklaring av kollektivavtal innebär att ett kollektivavtals villkor om till exempel lön sträcks ut genom ett beslut av staten till att gälla för alla arbetstagare och arbetsgivare i den bransch som avtalet gäller för, det vill säga inte bara hos arbetsgivare som själva är bundna av avtalet.
Innan minilönedirektivet genomfördes var inflationen det vanligaste kriteriet för uppdatering av lagstadgade minimilöner. Nu har flera länder lyft in minimilönedirektivets kriterier i nationell lag. I november 2025 ogiltigförklarade EU-domstolen minimilönedirektivets kriterier för hur minimilöner ska uppdateras. Men det betyder inte att kriterierna automatiskt tas bort i de länder som redan har infört dem.
Minimilönedirektivet innehåller även regler om att medlemsländer som har lagstadgade minimilöner ska använda så kallade vägledande referensvärden för att avgöra om minimilönerna är tillräckliga. En majoritet av länderna kommer använda referensvärden för att bedöma minimilönernas tillräcklighet.
Åtgärder för att främja kollektivavtalstäckning planeras i 18 av 27 länder
Om minimilönedirektivets ena ben är tillräckliga minimilöner, är det andra benet att främja kollektivavtalsförhandlingar. Andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal kallas för kollektivavtalstäckning. Kollektivavtalstäckningen i EU:s 27 medlemsländer varierar mellan 12 procent (Polen) och 100 procent (Italien och Belgien). I Sverige är kollektivavtalstäckningen 88 procent.
Direktivet ställer dessutom särskilda krav på länder som har en kollektivavtalstäckning som ligger under 80 procent. De ska tillhandahålla en ram med förutsättningar som möjliggör kollektivavtalsförhandlingar och även upprätta en handlingsplan för att främja kollektivavtalsförhandlingar. Både ramen och handlingsplanen ska tas fram med hjälp av arbetsmarknadens parter. Vid utgången av 2025 var det 18 länder som skulle lämna in den allra första handlingsplanen.
Innehållet i handlingsplanerna varierar stort när det gäller omfattning och konkretisering. En majoritet av ländernas handlingsplaner tar upp förändringar i lagstiftning.
Läs mer om minimilönedirektivets genomförande i Europa i Avtalsrörelsen och lönebildningen 2025 (s 75 och framåt).
Relaterade dokument
Nyhetsbrev
Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.