Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Det viktigaste med den svenska arbetsmarknadsmodellen är att en tillräckligt hög andel har kollektivavtal och att tillräckligt många anställda och arbetsgivare väljer att organisera sig i fack och arbetsgivarorganisationer. Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo reflekterar över vad utgången av Teslakonflikten betyder för den svenska modellen.
Vilka fackförbund och arbetsgivarorganisationer förhandlar flest avtal i avtalsrörelsen 2027? Och vilka förhandlar för flest anställda? Det går vi igenom i denna artikel.
De nordiska länderna sticker ut när det gäller facklig organisationsgrad. Island ligger i topp följt av Sverige, Danmark, Norge och Finland, enligt en sammanställning från OECD.
Kollektivavtalstäckningen i Sverige ligger stabilt på 88 procent, enligt ny statistik från Medlingsinstitutet. Det innebär att mer än 4 miljoner anställda arbetar på företag med kollektivavtal.
Nästan alla centrala kollektivavtal innehåller bestämmelser om att främja jämställda löner. Det visar en kartläggning från Medlingsinstitutet.
Nästa år ska de flesta anställda på svensk arbetsmarknad få nya avtal. Totalt handlar det om knappt 500 avtal som omfattar 3,4 miljoner anställda.
Tidsfristen för att genomföra EU:s minimilönedirektiv gick ut i november 2024, men ett år senare var åtta länder fortfarande inte klara. Här går vi igenom hur direktivet har genomförts i Europa.
2025 års avtalsrörelse innebar en stor förändring för hur deltidsanställda kompenseras för arbete utöver sin ordinarie arbetstid. De nya reglerna i avtalen omfattar 2,9 miljoner anställda.
Hur har de centrala kollektivavtalen konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka relativlöneförändringar har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024? Det ska en studie från Medlingsinstitutet ge svar på.
Ett besök från Qatar får GD Irene Wennemo att reflektera över att den svenska lönebildningen framstår som centralstyrd när man ser resultatet. Alla avtal följer industrins märke och de flesta blir överens utan vare sig medling eller varsel om stridsåtgärder. Men det beror inte på något centralt beslutsfattande eller ens någon tydlig reglering utan på att en massa organisationer väljer att upprätthålla samordningen. Det innebär att väldigt många får vara med och ta de beslut som leder fram till resultatet - en väl fungerande lönebildning med väldigt lite konflikter.