Jämställdhet och löner i nytt perspektiv

I regleringsbrevet för 2025 fick Medlingsinstitutet i uppdrag av regeringen att analysera löner ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur relativlöner mellan olika yrken förändrats.  

För att få svar på frågan hur de centrala kollektivavtalen är konstruerade för att underlätta för de lokala parterna i deras arbete med att förebygga, upptäcka respektive åtgärda att löneskillnader uppstår går Medlingsinstitutet igenom kollektivavtal och förhandlingsprotokoll från den senaste avtalsrörelsen.

– Vi har valt att titta främst på de centrala kollektivavtal som omfattar minst 10 000 arbetstagare. Men vi inkluderar ytterligare några avtal för att säkerställa att redovisningen blir representativ för hela arbetsmarknaden och för olika avtalskonstruktioner rörande lön. Vi kommer alltså inte att ge en fullständig redogörelse av bestämmelser i samtliga cirka 600 centrala avtal på svensk arbetsmarknad, utan snarare ge exempel på regleringar i drygt 100 avtal, berättar Christian Kjellström, utredare på Medlingsinstitutet.

Fokus ligger på löneavtal med lokal lönebildning, med eller utan individgarantier. Det är alltså avtal där löneutrymmet fördelas på företagsnivå.

– Men vi kommer även inkludera några löneavtal som innehåller generella lönepåslag. Det gör vi för att se om det ändå finns något skrivet som rör löner ur ett jämställdhetsperspektiv även i dessa avtal, säger Christian Kjellström.

Hur har relativlönerna mellan olika yrken förändrats?

I regeringsuppdraget ingår även att titta på relativlöneförändringar för olika yrken. Med relativlöner menas hur lönerna för en viss grupp förhåller till lönerna för en annan grupp.

– Vårt uppdrag går ut på att undersöka hur relativlönerna mellan olika yrken förändrats mellan 2014 och 2024. Kartläggningen ska dessutom göras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, förklarar Medlingsinstitutets analytiker Thomas Ljunglöf.

Av Medlingsinstitutets årliga rapport om löneskillnaden mellan kvinnor och män framgår att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Kvinnor och män arbetar i stor utsträckning i olika yrken och branscher. Lönerna är ofta högre i mansdominerade yrken än i kvinnodominerade, vilket är en av de främsta orsakerna till löneskillnaderna mellan könen.

– Minskade relativlöner mellan kvinno- respektive mansdominerade yrken skulle bidra till att löneskillnaderna mellan könen minskade. Även en minskad könssegregering på arbetsmarknaden kan bidra till lägre löneskillnader mellan kvinnor och män, säger Thomas Ljunglöf.

Uppdraget att analysera löner ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur relativlöner mellan olika yrken förändrats presenteras vid ett seminarium den 24 mars 2026.

Medlingsinstitutet har tidigare gjort en liknande studie på uppdrag av regeringen. Resultatet ”En kartläggning av relativlöneförändringar mellan 2014 och 2017 med en analys ur jämställdhetsperspektiv” finns att ladda ner under relaterade dokument nedan.

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.