Andel anställda som täcks av kollektivavtal 2005–2025

Andel av de anställda som täcks av kollektivavtal 2005-2025
Anmärkning: För 2005–2021 baseras beräkningarna på åldersgruppen 16–64 år, 2022 på 18–66 år och 2023–25 på 18–68 år. Nytt insamlings- och beräkningsförfarande fr o m 2022. Därtill har justeringar av beräkningsmetoden även gjorts 2007, 2008, 2017 och 2021.
Källor: 2005–2021 Anders Kjellberg: Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar. Arena idé (2023) 2022–2025 Medlingsinstitutet

I den svenska arbetsmarknadsmodellen regleras villkoren på arbetsmarknaden till stor del i kollektivavtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Mycket av det som i många andra länder styrs genom lagstiftning kan arbetsmarknadens parter i Sverige själva reglera genom överenskommelser i avtal. För att modellen ska fungera behöver en så stor del av arbetsmarknaden som möjligt täckas av kollektivavtal. Så är också fallet. Under 2025 omfattades 88 procent av alla anställda i åldersgruppen 18 – 68 år av kollektivavtal. Andelen är därmed oförändrad jämfört med 2025 och faktum är att täckningsgraden länge legat kring 88 – 90 procent. Alla offentliganställda omfattas av kollektivavtal, vilket innebär att de som inte täcks uteslutande arbetar i den privata sektorn. Där låg täckningsgraden på 83 procent 2025 och har legat mellan 80 och 85 procent under lång tid.

Kvinnor omfattas av kollektivavtal i högre utsträckning än män. 91 procent av de anställda kvinnorna i åldersgruppen 18–68 år omfattas av kollektivavtal, vilket kan jämföras med 85 procent av männen. Det innebär att drygt 205 000 kvinnor och 345 000 män arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Anledningen till att kollektivavtalstäckningen är högre för kvinnor är att de arbetar i offentlig sektor i större utsträckning än män. Där är täckningsgraden högre än i privat sektor.

Hög täckningsgrad i arbetaryrken

En vanlig uppdelning bland anställda i den privata sektorn är den mellan arbetare och tjänstemän. Här visar det sig att det är stor skillnad i kollektivavtalstäckning mellan dessa grupper. Inte mindre än 89 procent av arbetarna i privat sektor omfattades av kollektivavtal 2025. För tjänstemännen var motsvarande andel 73 procent. Totalt sett finns det knappt 3,2 miljoner anställda i privat sektor. Av dem är lite drygt hälften arbetare och knappt hälften tjänstemän.

Den relativt stora skillnaden i täckningsgrad mellan arbetare och tjänstemän syns tydligt när man studerar kollektivavtalstäckningen för olika yrkesgrupper. Traditionella arbetaryrken har högre kollektivavtalstäckning än tjänstemannayrken.

Andel anställda som täcks av kollektivavtal i olika yrkesgrupper i andelsordning. Privat sektor 2025

Andel anställda i privat sektor som täcks av kollektivavtal i lika yrkesområden 2025
Källa: Medlingsinstitutet

Hög kollektivavtalstäckning i stora företag

Täckningsgraden ökar med företagsstorleken. I den minsta storleksklassen, dvs. företag med 1–9 anställda, täcks 44 procent av de anställda av kollektivavtal. Täckningsgraden ökar sedan successivt i varje storleksklass och i de största företagen, dvs. de med minst 500 anställda, omfattas nästan alla anställda, eller åtminstone 99 procent, av kollektivavtal.

Drygt 1 miljon personer arbetar i företag som har minst 500 anställda. Av dem är det drygt 14 000 som inte omfattas av kollektivavtal. Det kan jämföras med att ungefär 276 000 av 495 000 personer i företag med 1–9 anställda inte täcks av kollektivavtal.

Av de cirka 545 000 anställda som saknar kollektivavtal arbetar alltså ungefär 276 000, dvs. nästan hälften, i företag som har 1–9 anställda.

Andel anställda som täcks av kollektivavtal fördelat på företagsstorlek. Privat sektor 2025

Andel av de anställda som täcks av kollektivavtal fördelat på företagsstorlek i privat sektor 2025
Källa: Medlingsinstitutet

Hög men sjunkande facklig organisationsgrad

Vidare bygger den svenska arbetsmarknadsmodellens legitimitet till stor del på att de som träffar kollektiv­avtalen, det vill säga arbetsmarknadens parter, repre­senterar så många arbets­givare respektive arbetstagare som möjligt. Det innebär att organisationsgraden bör vara hög. Det är den också om man jämför med andra länder, men på den fackliga sidan har den sjunkit bland arbetare de senaste decennierna. I mitten av 00-talet var nästan åtta av tio, bland både arbetare och tjänstemän, fackligt anslutna. Idag har ungefär fem av tio arbetare och drygt sju av tio tjänstemän fackligt medlemskap. En stor del av minskningen ägde rum mellan 2006 och 2008. Därefter stabiliserades organisationsgraden bland tjänstemän, men för arbetare fortsatte minskningen i ytterligare tio år. De senaste åren har organisationsgraden legat strax under 70 procent.

Organisationsgrad 2006 – 2025 för arbetare- och tjänstemannayrken

Organisationsgrad för arbetar- och tjänstemannayrken 2006-2025
Källor: (2006–2014) Kjellberg, A (2024), Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund. Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2024:1. Serierna gäller åldersgruppen 16–64 år exklusive heltidsstuderande som arbetar vid sidan studierna. (2015–2025) SCB/AKU åldersgruppen 15–74 år inklusive heltidsstuderande.

Arbetare täcks alltså av kollektivavtal i högre utsträckning än tjänstemän, men har än lägre facklig anslutningsgrad än tjänstemännen.

Personer med tillsvidareanställning är fackligt anslutna i betydligt högre utsträckning än de med tidsbegränsad anställning. Äldre har en högre organisationsgrad än yngre, vilket hänger samman med att det är vanligare med tidsbegränsade anställningar i de yngsta åldersgrupperna. Inrikes födda är fackligt anslutna i högre utsträckning än utrikes födda.

Relaterade dokument

Kontaktperson:

Toto på Thomas Ljunglöf, analytiker på Medlingsinstitutet

Thomas Ljunglöf

Analytiker

   08-580 804 53