Andel av de anställda som täcks av kollektivavtal 2005–2023

Andelen anställda som täcks av kollektivavtal sedan 2005 legat på cirka 88-90 procent, i privatsektor mellan 80 och 85 procent.
För 2005–2021 baseras beräkningarna på åldersgruppen 16–64 år och 2022–2023 på 18–66 år.  Nytt insamlings- och beräkningsförfarande fr o m 2022, men justeringar av beräkningsmetoden har även ägt rum 2007, 2008, 2017 och 2021.
Källor: 2005–2021 Anders Kjellberg: Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar. Arena idé (2023). 2022–2023 Medlingsinstitutets lönestatistik

I den svenska arbetsmarknadsmodellen regleras villkoren på arbetsmarknaden till stor del i kollektivavtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Mycket av det som i många andra länder styrs genom lagstiftning kan arbetsmarknadens parter i Sverige själva reglera genom överenskommelser i avtal. För att modellen ska fungera behöver en så stor del av arbetsmarknaden som möjligt täckas av kollektivavtal. Så är också fallet. Under 2023 omfattades 88 procent av alla anställda i åldersgruppen 18 – 66 år av kollektivavtal. Andelen är därmed oförändrad jämfört med 2022 och faktum är att täckningsgraden länge legat kring 88 – 90 procent. Alla offentliganställda omfattas av kollektivavtal, vilket innebär att de som inte täcks uteslutande arbetar i den privata sektorn. Där låg täckningsgraden på 83 procent 2023 och har legat mellan 80 och 85 procent under lång tid.

Kvinnor omfattas av kollektivavtal i högre utsträckning än män. Drygt 90 procent av de anställda kvinnorna i åldersgruppen 18–66 år omfattas av kollektivavtal, vilket kan jämföras med 85 procent av männen. Det innebär att drygt 205 000 kvinnor och 345 000 män arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Anledningen till att kollektivavtalstäckningen är högre för kvinnor är att de arbetar i offentlig sektor i större utsträckning än män. Där är täckningsgraden högre än i privat sektor.

Hög täckningsgrad i arbetaryrken

En vanlig uppdelning bland anställda i den privata sektorn är den mellan arbetare och tjänstemän. Här visar det sig att det är stor skillnad i kollektivavtalstäckning mellan dessa grupper. Inte mindre än 90 procent av arbetarna i privat sektor omfattades av kollektivavtal 2023. För tjänstemännen var motsvarande andel 75 procent. Totalt sett finns det knappt 3,2 miljoner anställda i privat sektor. Av dem är lite drygt hälften arbetare och knappt hälften tjänstemän.

Den relativt stora skillnaden i täckningsgrad mellan arbetare och tjänstemän syns tydligt när man studerar kollektivavtalstäckningen för olika yrkesgrupper. Traditionella arbetaryrken har högre kollektivavtalstäckning än tjänstemannayrken.

Andel anställda som täcks av kollektivavtal i olika yrkesgrupper i andelsordning. Privat sektor 2023

Andelen anställda som täcks av kollektivavtal är som lägst i yrken med fördjupad högskolekompetens med drygt 70 procent och högst inom maskinell tillverkning och transport där mer än 90 procent täcks av kollektivavtal.
Källa: Medlingsinstitutet

Hög kollektivavtalstäckning i stora företag

Täckningsgraden ökar med företagsstorleken. I den minsta storleksklassen, dvs. företag med 1–9 anställda, täcks 44 procent av de anställda av kollektivavtal. Täckningsgraden ökar sedan successivt i varje storleksklass och i de största företagen, dvs. de med minst 500 anställda, omfattas nästan alla anställda, eller åtminstone 98 procent, av kollektivavtal.

Totalt sett arbetar 1 miljon personer i företag som har minst 500 anställda. Av dem är det cirka 16 000 som inte omfattas av kollektivavtal. Det kan jämföras med att ungefär 270 000 av 480 000 personer i företag med 1–9 anställda inte täcks av kollektivavtal.

Av de drygt 550 000 anställda som saknar kollektivavtal arbetar alltså ungefär 270 000, dvs. nästan hälften, i företag som har 1–9 anställda.

Andel anställda som täcks av kollektivavtal fördelat på företagsstorlek. Privat sektor 2023

I de minsta företagen täcks 44 procent av de anställda av kollektivavtal och i de största företagen är andelen 98 procent.
Källa: Medlingsinstitutet

Hög men sjunkande facklig organisationsgrad

Vidare bygger den svenska arbetsmarknadsmodellens legitimitet till stor del på att de som träffar kollektiv­avtalen, det vill säga arbetsmarknadens parter, repre­senterar så många arbets­givare respektive arbetstagare som möjligt. Det innebär att organisationsgraden bör vara hög. Det är den också om man jämför med andra länder, men på den fackliga sidan har den sjunkit bland arbetare de senaste decennierna. I mitten av 00-talet var nästan åtta av tio, bland både arbetare och tjänstemän, fackligt anslutna. Idag har ungefär sex av tio arbetare och drygt sju av tio tjänstemän fackligt medlemskap. En stor del av minskningen ägde rum mellan 2006 och 2008. Därefter stabiliserades organisationsgraden bland tjänstemän, men för arbetare fortsatte minskningen i ytterligare tio år. De senaste åren har organisationsgraden legat strax under 70 procent.

Organisationsgrad 2006 – 2023 efter socioekonomisk indelning

Den fackliga organisationsgraden har totalt sett sjunkit sedan 2006. Störst är minskningen bland arbetare.

Arbetare täcks alltså av kollektivavtal i högre utsträckning än tjänstemän, men har än lägre facklig anslutningsgrad än tjänstemännen.

Personer med tillsvidareanställning är fackligt anslutna i betydligt högre utsträckning än de med tidsbegränsad anställning. Äldre har en högre organisationsgrad än yngre, vilket hänger samman med att det är vanligare med tidsbegränsade anställningar i de yngsta åldersgrupperna. Inrikes födda är fackligt anslutna i högre utsträckning än de som är födda utanför Norden.

Dokument:

Kollektivavtalstäckning och arbetsmarknadens organisationer (pdf, 5mb)

Tabeller och diagram till rapporten (excel)

Kontaktperson:

Toto på Thomas Ljunglöf, analytiker på Medlingsinstitutet

Thomas Ljunglöf

Analytiker

   08-580 804 53  |  0730-759 494