Svensk lönebildning fungerar väl

År 2025 var ett år av världspolitisk turbulens. Efter Donald Trumps återkomst som Förenta staternas president slängdes Sverige, precis som många andra länder, in i ett kaos som vi inte upplevt på mycket länge.

Samtidigt som detta ägde rum skulle i princip alla avtal – i privat såväl som offentlig sektor – omförhandlas på svensk arbetsmarknad. De två senaste avtalsrörelserna präglades av kriser med en direkt påverkan på lönebildningen och avtalsrörelsen – pandemin och inflationschocken. Denna avtalsrörelse skulle bli en återgång till mer normala förhållanden.

Normalt blev det inte. Risken för ett eskalerande handelskrig hängde över Sverige. Trots denna osäkra omvärld tog arbetsmarknadens parter ett stort ansvar för att lönebildningen skulle fungera, kriserna till trots.

Industrins parter lyckades under natten mot den första april bli överens om ett tvåårigt avtal. Sammantaget innebar löneökningarna på sammanlagt 6,4 procent, en viss nedväxling i jämförelse med 2023, men en viss uppväxling jämfört med 10-talets löneökningar. Nivån i industrin blev utan större diskussion styrande för alla andra sektorer i ekonomin. Det har inneburit att reallönerna kunnat stiga i måttlig takt under året. Riksbankens räntesänkningar har emellertid förbättrat den ekonomiska situationen snabbare för belånade hushåll.

Det som emellertid ledde till ett flertal medlingar var kraven på arbetstidsförkortning och utmönstringen av mertidsregleringar i svenska kollektivavtal. Med anledning av domar i EU-domstolen yrkade många fackförbund på att reglerna om ersättning till deltidsanställda som arbetar utöver sitt arbetstidsmått måste ändras.

På avtalsområden med många deltidsanställda var det en utmanande fråga att hantera. Medlingsinstitutet årsrapport visar att detta avtalskrav har inneburit förändringar i nästan alla tjänstemannaavtal och en hög andel av arbetaravtalen. Detta avtalskrav var den enskilda fråga som ledde till flest medlingar, med kravet på arbetstidsförkortningar som en god tvåa.

Om året för Medlingsinstitutet ska sammanfattas kan det konstateras att antalet medlingar var fler än under de två senaste avtalsrörelserna. Det var också betydligt fler tjänstemannaförbund involverade i medlingarna än vad det vanligtvis är.

Trots att medlingarna var relativt många, bröt det bara ut en enda konflikt på svensk arbetsmarknad. Det var i tvisten mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar. Hamnarbetarförbundet valde emellertid efter en tids medling att skriva under det andrahandsavtal som de har haft sedan 2019.  

Den tvist som ledde till de flesta förlorade arbetsdagarna var emellertid inte denna utan den långvariga konflikten mellan IF Metall och Tesla. Trots en lång tids medling med konstruktiva parter ledde det inte fram till ett slut på konflikten och Medlingsinstitutet valde under hösten att avsluta medlingen. Strejken och sympatiåtgärderna pågår fortfarande.

Sammantaget fungerar emellertid svensk lönebildning väl. Arbetsmarknadens parter har under senare år klarat att hantera många olika typer av utmaningar utan att konflikter har brutit ut. Det betyder inte att alla alltid är nöjda. Men de är uppenbart tillräckligt nöjda för att skriva under nya kollektivavtal som reglerar villkor och ger fredsplikt.  

Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.