Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Varför skapades Medlingsinstitutet och hur blev resultatet? Hur påverkar lönebildningen den ekonomiska utvecklingen? Framtidens lönebildning - vilka är hoten och möjligheterna? Det var temana när Medlingsinstitutet firade 25 år den 23 september 2025.
Hur har de centrala kollektivavtalen konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka relativlöneförändringar har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024? Det ska en studie från Medlingsinstitutet ge svar på.
Ett besök från Qatar får GD Irene Wennemo att reflektera över att den svenska lönebildningen framstår som centralstyrd när man ser resultatet. Alla avtal följer industrins märke och de flesta blir överens utan vare sig medling eller varsel om stridsåtgärder. Men det beror inte på något centralt beslutsfattande eller ens någon tydlig reglering utan på att en massa organisationer väljer att upprätthålla samordningen. Det innebär att väldigt många får vara med och ta de beslut som leder fram till resultatet - en väl fungerande lönebildning med väldigt lite konflikter.
Över 3 miljoner anställda har fått nya kollektivavtal i årets avtalsrörelse. Nu återstår cirka 60 avtal att förhandla om. Det är slutspurt i avtalsrörelsen 2025.
De senaste åren har SKR och facken inom kommun- och regionsektorn varit i ständiga avtalsförhandlingar och hanterat flera omfattande och svåra frågor. Förhandlingarna har blivit mer utmanande över tid på grund av stora samhällsutmaningar, ett tufft ekonomiskt läge och ett hårdare samhällsklimat. Det säger SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.
– Politiken spelar jättestor roll för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Att säga att politiken ska hålla fingrarna borta är både ologiskt och osmart – allt det vi gör som parter kräver också att det finns ett ramverk runt som balanserar för annars kan vi inte ha den här friheten att göra vad vi vill. Det säger Seko:s ordförande Gabriella Lavecchia.
Att den nya arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) förstår sig på partssystemet och respekterar dess roll i den svenska samhällsmodellen bådar gott för svensk arbetsmarknad. Det svenska partssystemet fungerar väldigt bra och skapar stora värden. Dessa värden kan bli ännu större med en bättre fungerande dialog mellan parterna och regeringen. Det skriver GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
I Medlingsinstitutets uppdrag ingår att verka för en väl fungerande lönebildning. Claes Stråth, rutinerad medlare och tidigare generaldirektör, berättar om tre medlingar som kom att definiera detta begrepp.
–Jag ser det inte som så dramatiskt att vi hamnar i medling - det är en naturlig del av modellen. Man kan ju säga att industrin genom Industriavtalet har konstant medling och det har ingen synpunkter på. Tvärtom lyfts den ordningen fram som väldigt stabil och bra. Men om vi som inte ingår där behöver hjälp ses det som ett problem och det tycker jag är fel analys. Det säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
De senaste åren har det hänt en hel del på svensk arbetsmarknad när det gäller lag och avtal. En som varit drivande i detta är Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv. Man kan prata eller man kan göra, menar han, och fokuserar på att göra det senare.