Den svenska arbetsmarknaden får idag betraktas som relativt fredlig, särskilt ur ett internationellt perspektiv. Även om varsel och stridsåtgärder som strejk och lockout förekommer, i synnerhet under år med stora avtalsrörelser, så är det i begränsad omfattning.
Statistiken över förlorade arbetsdagar som publiceras i statistikdatabasen visar tydligt att konfliktnivån på svensk arbetsmarknad var klart större i början på 1900-talet. Det blir även möjligt att följa utvecklingen fram till dagens situation år för år.
Förlorade arbetsdagar är det internationellt vedertagna sättet att mäta konflikter på arbetsmarknaden. I diagrammet nedan visas den fullständiga tidsserien över förlorade arbetsdagar från 1903 till 2025.
Ett antal större konflikter på svensk arbetsmarknad är markerade i diagrammet. Det år med flest förlorade arbetsdagar var 1909, då Storstrejken mellan SAF och LO ägde rum. Det året förlorades totalt 11,8 miljoner arbetsdagar. Andra stora konflikter som kan nämnas är metallstrejken 1945 och storkonflikten 1980. På 2000-talet förlorades flest arbetsdagar under kommunalstrejken 2003, då cirka 630 000 arbetsdagar förlorades.
Om statistiken
Statistiken bygger på uppgifter från olika källor. För perioden 1903–1964 har uppgifter från Statistisk årsbok sammanställts. Perioden 1965–1997 bygger på en sammanställning i bilaga 9 till SOU 1998:141. För perioden 1998 och framåt är källan Medlingsinstitutets årsrapporter.