Vinstandelen är förenklat ett mått på hur stor del av företagens intäkter som kan gå till ägarna jämfört med arbetskostnader för de anställda.

Eftersom efterfrågan på varor har varit hög under ett antal år samtidigt som utbudet varit begränsat har vinstandelen ökat påtagligt. Det gäller i synnerhet länder som Sverige där industrin utgör en stor andel av ekonomin.

Under den andra halvan av 2023 ökade dock arbetskostnaderna snabbare samtidigt som produktionen saktade in. Detta har lett till en nedgång i näringslivets vinstandel.

Diagram 1 Vinstandel i näringslivet

Källa: Eurostat och Medlingsinstitutet

Den främsta orsaken till att den sammantagna vinstandelen inte längre ökar beror på att industrins marginaler har försämrats. Detta gäller både i Sverige och i euroområdet. I Sverige har industrins vinstandel minskat allt sedan toppen 2022.

Tittar man på näringslivet exklusive industrin så är vinstandelen i euroområdet oförändrad (se diagram 2). I Sverige fortsätter däremot vinstandel att öka och är nu på en något högre nivå än vad den var för tio år sedan. En orsak till detta är att förädlingsvärdespriserna har stigit snabbare i branscherna utanför industrin. En annan är att de totala arbetskostnaderna per timme ökade relativt långsamt i flera sektorer som inte tillhör industrin under 2023. Detta kan delvis förklaras av att inkomstgränsen för de högsta premierna till ITP har ökat snabbare än lönerna – en konsekvens av den höga inflationstakten.

Diagram 2 Vinstandel i industrin och övriga näringslivet

*) Näringslivet utöver industrin. Se även ”Om statistiken” nedan. Källa: Eurostat och Medlingsinstitutet

Om statistiken:

Med vinstandelen avses bruttovinstandelen, dvs. bruttoöverskottet (förädlingsvärdet minus arbetskostnadssumman) i förhållande till förädlingsvärdet, justerad för egenföretagares arbetsinsats. Fastighetsbranschen är exkluderad. Anledningen är att det inte är en omfattande bransch bland de anställda totalt, men med högt bidrag till det totala förädlingsvärdet. Det betyder att även små förändringar av arbetade timmar får överdrivet stort genomslag för bland annat arbetsproduktiviteten. För att kunna göra internationella jämförelser skiljer sig även definitionen av näringslivet åt och här exkluderas privat vård och utbildning från näringslivet av datatillgänglighetsskäl. (Det är dock två branscher där den marknadsmässiga prismekanismen delvis är satt ur spel.)

Läs mer i vår rapport Löneläget mars 2024.

Dokument:

Löneläget mars 2024 (pdf, 1 mb)

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.