Livet som generaldirektör innebär att man dagarna innan jul inte fullt ut kan fokusera på den annalkande julen. Det är istället regeringens regleringsbrev, som trillar ned vid ungefär samma tidpunkt, som står i fokus. I detta framgår vilket uppdrag myndigheten får av regeringen för det kommande året.

Det går att ifrågasätta om det är rimligt att få veta vad myndigheten ska göra nästa år, när det nästan bara är en skälvande vecka kvar av det nuvarande året. Men sådana är de förhållanden som myndigheter jobbar under. Tillhör man dessutom Arbetsmarknadsdepartementets område är det en extra utdragen process. Verksamhet som tillhör detta utgiftsområde fattar Riksdagen beslut om nästan sist. Självklart vet man ungefär vad som är på gång i regleringsbrevet. Men de är sällan helt fria från överraskningar.

I regleringsbrevet för 2024 kom ett besked som Medlingsinstitutet väntat på. Regeringen vill att vi fortsätter rapporteringen om jämställda inkomster.

Under flera år fanns en kritik från vissa mot att Medlingsinstitutet mest fokuserade på löner – det vill säga det man tjänar under en given tidsenhet – och inte på inkomst. Det faktum att kvinnor i genomsnitt har kortare arbetstid än män, innebär att könsinkomstskillnaden är större än könslöneskillnaden.

Förra året presenterade Medlingsinstitutet en analys av inkomstskillnader mellan kvinnor och män som var ett svar på ett regeringsuppdrag som rörde jämställda inkomster. Vi föreslog i detta sammanhang att vi borde få ett återkommande uppdrag att analysera detta.

I oktober 2024 ska vi återigen komma in med en rapport om inkomstskillnader mellan kvinnor och män till regeringen. I och med att vi fått ett senare inrapporteringstillfälle på året kommer vi i vår kommande rapport kunna analysera utvecklingen för både år 2021 och 2022.

Efter pandemin har utvecklingen mot minskade löneskillnader upphört. Det är framförallt i den privata sektorn som den tydliga nedgången, som vi nästan tog som en självklarhet, har avstannat. I offentlig sektor har trenden mot minskande löneskillnader fortsatt.  

Att lägga till information om inkomsterna kommer att ge mycket mer information om utvecklingen. Åren 2020-22 var dramatiska på svensk arbetsmarknad. Pandemin år 2020 slog hårt mot bland annat sysselsättningen i besöksnäringen, medan anställda i andra sektorer nästan aldrig jobbat så hårt som då. Sen kom en snabb återhämtning av ekonomin. Utvecklingen har påverkat inkomsterna för den svenska befolkningen, och har sannolikt även påverkat skillnaderna mellan kvinnor och män. Men vi behöver veta mer om hur utvecklingen sett ut för olika grupper i befolkningen.

Sverige har en fantastisk kvalitet på statistiken om löner och inkomster. Kombinationen av uppgifter om löner och inkomster kommer ge en mycket mer fullödig bild av jämställdhetsutvecklingen på svensk arbetsmarknad. Om det visar sig att trenden mot ett minskat gap i inkomster och lön upphört är det viktigt att kunna göra en noggrann analys av utvecklingen för olika grupper för att hitta rimliga förklaringar till trendskiftet.

Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet

Dokument:

Inkomstskillnader mellan kvinnor och män (pdf, 3mb)

Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022 (pdf, 1 mb)

Länkar:

Fler blogginlägg från Irene Wennemo

Regleringsbrev för Medlingsinstitutet 2024 (esv.se)

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.