Året som gick var mycket dramatiskt. Händelserna i omvärlden har också påverkat Sverige och svensk arbetsmarknad. Istället fortsatte den att stiga till nivåer som Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talskrisen. Detta har inte varit något svenskt fenomen. Hela världen drabbades på ett likartat sätt och en utveckling som redan var på väg förstärktes av kriget i Ukraina.

Hög och oförutsebar inflation riskerar att bli ett lass med grus i ett tidigare hyggligt välsmort lönebildningsmaskineri. För att hitta en väg framåt behövde arbetsmarknadens parter blicka bakåt och analysera hur deras föregångare hanterat tidigare inflationschocker, med större eller mindre framgång. I de flesta länder har motsvarande situation inneburit att fackliga företrädare ropat på full lönekompensation för de höjda priserna. Detta har inte skett i Sverige och det påverkar i sin tur de övergripande inflationsförväntningarna, vilket i sin tur har betydelse för hur mycket Riksbanken behöver höja räntan.

På Medlingsinstitutet har den höjda inflationen påverkat arbetet. Vi har utvecklat och förbättrat analysen av konjunkturlönestatistiken för att erbjuda alla aktörer en bättre möjlighet att följa löneutvecklingen. Det är av stor vikt att det finns tillförlitlig, transparent och internationell jämförbar information om löner och arbetskraftskostnader.

Det var relativt få avtal som löpte ut under år 2022, störst bland dessa var avtalen inom kommun- och regionsektorn. Där lyckades man emellertid bli överens utan varken medling eller konflikt. Däremot bröt två andra konflikter ut. Det blev medling både mellan Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (SKAO) och Kommunal och SKAO och ett större antal tjänstemannaförbund. Efter en kortare strejk valde parterna att säga ja till det medlingsbud som presenterats innan stridsåtgärderna påbörjades. 

En mer långvarig konflikt bröt ut mellan SAS och pilotfacken i de tre skandinaviska länderna. Situationen ledde till en samordnad och komplicerad medlingsinsats från de tre ländernas sida. Medlare från tre skandinaviska länder, med olika regelverk, medlade med SAS och berörda arbetsgivarorganisationer å ena sidan och fyra pilotfack å den andra. Till slut slöts ett ovanligt långt avtal som parterna ansåg sig nöjda med.

Under året har parterna på största delen av svensk arbetsmarknad tecknat nya avtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. Därtill har ny lagstiftning i dessa frågor trätt i kraft. Bakom detta ligger en flerårig process med många inblandade aktörer. Processen och på vilket sätt den har fått genomslag beskrivs i årsrapporten.

Med facit i hand kan vi konstatera att den process som startade med en förhandlingsframställan från LO till Svenskt Näringsliv år 2017 har lett fram till nya huvudavtal eller förändrade omställningsavtal för i princip hela den svenska arbetsmarknaden. I ett internationellt perspektiv har Sverige tagit ett rejält steg framåt när det gäller att i bred samsyn reformera såväl arbetsrätt som omställnings- och utbildningsmöjligheter. Dessutom slöt LO, Svenskt Näringsliv och Unionen ett avtal om etableringsanställningar.

Under året har Medlingsinstitutet fördjupat sitt arbete kopplat till EU:s ökade engagemang i lönebildningen. Olika internationella organ har uppvisat ett ökat intresse för hur den svenska modellen fungerar. Medlingsinstitutet har i olika sammanhang försvarat och förklarat den svenska arbetsmarknadsmodellen. Myndigheten har vidare bistått departementet under förhandlingarna om EU:s s.k. minimilönedirektiv och varit involverad när det gäller hur statistiken, både inom EU och internationellt, ska utvecklas när det gäller lön, kollektivavtal och kollektivavtalstäckning. Det är viktigt att den svenska lönebildningsmodellen beskrivs på ett korrekt och rättvisande sätt.

Frågan om jämställda löner har också varit i fokus. För första gången på lång tid fortsatte inte minskningen av löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det är svårt att ännu avgöra om detta är en tillfällig förändring, kopplat till pandemin, eller ett trendbrott. Ökningen av löneskillnaden har varit koncentrerad till gruppen privatanställda arbetare, bland andra grupper fortsatte minskningen. Under pandemin skedde både kraftiga nedgångar och senare ökningar av antalet anställda i framför allt privat tjänstesektor. Det bidrar till att det är svårt att analysera situationen.

Under året fick myndigheten ett uppdrag att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster och  andra inkomster. Detta ska rapporteras under år 2023. Det kommer bidra till att ge en mer komplett bild av hur inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ser ut.

Arbetet under året har dessutom varit fokuserat på avtalsrörelsen 2023. Under året ska nya avtal förhandlas för hela den privata sektorn av arbetsmarknaden. Dessa förhandlingar sker i en komplicerad och oförutsebar ekonomisk miljö. Lönebildningens funktionssätt är avgörande för hur Sverige kan ta sig ur denna kris. I många länder behöver hela samhällsekonomin kylas ned för att löneökningarna inte ska bli så stora att de bidrar till en förhöjd inflationstakt. I länder med en väl fungerande samordnad lönebildning är det möjligt att anpassa löneökningstakten till vad som ger långsiktigt ökade reallöner, utan att behöva göra en lika stor nedkylning av ekonomin.

Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet

Dokument:

Medlingsinstitutets årsrapport – avtalsrörelsen och lönebildningen 2022 (pdf, 11 mb)

Länkar:

Fler blogginlägg från Irene Wennemo

Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (extern länk via Get a Newsletter)