De flesta anställda får nya avtal 2027
Nästa år ska de flesta anställda på svensk arbetsmarknad få nya avtal. Totalt handlar det om knappt 500 avtal som omfattar 3,4 miljoner anställda.
Publicerat
Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Så har Europa genomfört minimilönedirektivet
Tidsfristen för att genomföra EU:s minimilönedirektiv gick ut i november 2024, men ett år senare var åtta länder fortfarande inte klara. Här går vi igenom hur direktivet har genomförts i Europa.
Svensk lönebildning fungerar väl
I princip alla kollektivavtal på svensk arbetsmarknad skulle omförhandlas 2025 - i en tid av världspolitisk turbulens. De två senaste avtalsrörelserna präglades av kriser med en direkt påverkan på lönebildningen och avtalsrörelsen – pandemin och inflationschocken. Denna avtalsrörelse skulle bli en återgång till mer normala förhållanden. Men normalt blev det inte, skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Ändrade bestämmelser om mertid fick stort genomslag
2025 års avtalsrörelse innebar en stor förändring för hur deltidsanställda kompenseras för arbete utöver sin ordinarie arbetstid. De nya reglerna i avtalen omfattar 2,9 miljoner anställda.
Det är arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen
I Sverige är det arbetsmarknadens parter som ansvarar för lönebildningen. Därför skulle det vara mycket olämpligt att ge en statlig myndighet i uppdrag att analysera hur en mer flexibel lönebildning kan åstadkommas. Det skriver Medlingsinstitutet i sitt yttrande om Produktivitetskommissionens slutbetänkande.
Hårt arbete ger goda resultat
Sverige har skapat en modell för konflikthantering på arbetsmarknaden som väcker ett internationellt intresse. Att vi har så få arbetsmarknadskonflikter väcker avund i många länder. När saker fungerar bra är det lätt att glömma bort hur mycket arbete som ändå läggs ned för att få detta att fungera - i arbetsgivarorganisationer, i fackförbund och bland våra erfarna medlare. Goda resultat bygger oftast på hårt arbete, skriver generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Hur blev det?
Varför skapades Medlingsinstitutet och hur blev resultatet? Hur påverkar lönebildningen den ekonomiska utvecklingen? Framtidens lönebildning - vilka är hoten och möjligheterna? Det var temana när Medlingsinstitutet firade 25 år den 23 september 2025.
Jämställdhet och löner i nytt perspektiv
Hur har de centrala kollektivavtalen konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka relativlöneförändringar har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024? Det ska en studie från Medlingsinstitutet ge svar på.
Lönebildning: Komplex samordning utan centralstyrning
Ett besök från Qatar får GD Irene Wennemo att reflektera över att den svenska lönebildningen framstår som centralstyrd när man ser resultatet. Alla avtal följer industrins märke och de flesta blir överens utan vare sig medling eller varsel om stridsåtgärder. Men det beror inte på något centralt beslutsfattande eller ens någon tydlig reglering utan på att en massa organisationer väljer att upprätthålla samordningen. Det innebär att väldigt många får vara med och ta de beslut som leder fram till resultatet - en väl fungerande lönebildning med väldigt lite konflikter.
Slutspurt i avtalsrörelsen 2025
Över 3 miljoner anställda har fått nya kollektivavtal i årets avtalsrörelse. Nu återstår cirka 60 avtal att förhandla om. Det är slutspurt i avtalsrörelsen 2025.