Så har Europa genomfört minimilönedirektivet
Tidsfristen för att genomföra EU:s minimilönedirektiv gick ut i november 2024, men ett år senare var åtta länder fortfarande inte klara. Här går vi igenom hur direktivet har genomförts i Europa.
Publicerat
Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Ändrade bestämmelser om mertid fick stort genomslag
2025 års avtalsrörelse innebar en stor förändring för hur deltidsanställda kompenseras för arbete utöver sin ordinarie arbetstid. De nya reglerna i avtalen omfattar 2,9 miljoner anställda.
Jämställdhet och löner i nytt perspektiv
Hur har de centrala kollektivavtalen konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka relativlöneförändringar har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024? Det ska en studie från Medlingsinstitutet ge svar på.
Lönebildning: Komplex samordning utan centralstyrning
Ett besök från Qatar får GD Irene Wennemo att reflektera över att den svenska lönebildningen framstår som centralstyrd när man ser resultatet. Alla avtal följer industrins märke och de flesta blir överens utan vare sig medling eller varsel om stridsåtgärder. Men det beror inte på något centralt beslutsfattande eller ens någon tydlig reglering utan på att en massa organisationer väljer att upprätthålla samordningen. Det innebär att väldigt många får vara med och ta de beslut som leder fram till resultatet - en väl fungerande lönebildning med väldigt lite konflikter.
Slutspurt i avtalsrörelsen 2025
Över 3 miljoner anställda har fått nya kollektivavtal i årets avtalsrörelse. Nu återstår cirka 60 avtal att förhandla om. Det är slutspurt i avtalsrörelsen 2025.
Kollektivavtalen håller ställningarna
88 procent av alla anställda omfattas av kollektivavtal, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet. Men det finns relativt stora skillnader mellan olika branscher. I det privata näringslivet ligger industrin i topp och branscherna information och kommunikation samt juridik och ekonomi i botten.
En avtalsrörelse kan formas på flera olika sätt
En avtalsrörelse är inledningsvis som lös betong. Den kan formas på en mängd olika sätt. Men för varje avtal som kommer på plats desto mer stelnar betongen och rörelsefriheten för enskilda arbetsgivarorganisationer och fackförbund krymper. Det skriver Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Efter 30 år i EU – hur står sig den svenska modellen?
Även om EU-medlemskapet i viss mån påverkar utrymmet för kollektivavtalsregleringar har det inte medfört någon ändring av modellen. Den svenska arbetsmarknadsmodellen står starkare idag än för 30 år sedan. Det skriver Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson.
Avtalsrörelsen i siffror
Fremia är den arbetsgivarorganisation som förhandlar om flest kollektivavtal i årets avtalsrörelse, men det är SKR:s avtal som omfattar flest anställda. På den fackliga sidan är Unionen störst när det gäller antal avtal medan Kommunal förhandlar för flest medlemmar.
111 branschavtal om etableringsjobb
Vid årsskiftet hade 111 branschavtal kopplats in på överenskommelsen om etableringsjobb. Unionen är det fackförbund som anslutit den största andelen av sina avtal.