Reallönerna steg i november

Enligt preliminära siffror ökade lönerna i hela ekonomin med 3,4 procent i november. Siffrorna bedöms dock justeras upp till 3,7 procent enligt Medlingsinstitutets statistiska modell för retroaktiva utbetalningar.

Konsumentpriser exklusive bolåneräntor (KPIF) var 2,3 procent i november, vilket var en lägre årstakt jämfört med föregående månad. KPI, som inkluderar bolåneräntor, ökade med 0,3 procent i årstakt.

Riksbankens tidigare räntesänkningar innebär lägre bolånekostnader. Det gjorde att reallönerna, mätt med KPI, ökade med 3,4 procent i november jämfört med samma månad i fjol. Om räntekostnader exkluderas från konsumentpriserna (KPIF) ökade reallönerna med 1,4 procent. Detta innebär att första delen av denna avtalsperiod har haft bland de högsta reallönelyften som uppmätts under senare tid, detta gäller såväl anställda med som utan bolån.

För offentlig sektor var den preliminära löneökningen 3,2 procent, motsvarande ökning för privat sektor var 3,5 procent. Löneökningarna för offentlig sektor förväntas dock revideras upp till 3,8 procent och för privat sektor beräknas den preliminära löneökningen revideras upp till 3,6 procent. Enligt Medlingsinstitutets statistiska modell beräknas statens preliminära löneökningstakt på 1,8 procent revideras till 3,4 procent. Den stora skillnaden mellan det preliminära utfallet och de modellskattade löneökningstakterna beror på att staten har oktober som tidpunkt för lönerevision. Historiskt har detta inneburit att retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit i efterhand, vilket har gjort att skillnaderna mellan de preliminära ökningstakterna och de förväntade slutgiltiga ökningstakterna har varit relativt stora.

De avtalade lönerna i hela ekonomin steg med 3,2 procent i november, vilket är mindre än industrimärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension, vilket gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

Om statistiken:

De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser för vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på Medlingsinstitutets modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.

De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under vår- och sommarmånaderna.

Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,4 och 3,6 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför det angivna intervallet.

Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.