Anne Boschinis drivkraft är jämställdhet i olika former.
– Jag förstår fortfarande inte varför det är så stora ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Det är helt obegripligt – en paradox. Jag förstår ju hur de uppkommer, men ändå inte, säger hon.
Medlingsinstitutet har sedan 2001 årligen analyserat löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Anne Boschini är övertygad om att myndighetens rapport har haft betydelse för att lyfta frågan om löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Det har ett stort egenvärde att Medlingsinstitutet som en neutral part tar fram statistik över löneskillnaden. Jag tror att det känns tryggare för parter som varken har egna data eller kan skärskåda andra parters siffror att veta att det här är officiell statistik. Jag tror också att rapporten har ändrat diskussionen om hur det egentligen ser ut – att bilden som Medlingsinstitutet har fört fram har landat är viktigt. Sedan ska diskussionen förstås ha ett eget liv så att säga, men det är en annan fråga.

Som forskare uppskattar hon att rapporten är återkommande och har en tydlig struktur. Hon använder regelbundet innehåll från den i sin undervisning.
–Jag har några favoritfigurer i rapporten! Jag tycker att diagrammen där man ser könslönegapet utvecklas över lönefördelningen är jätteintressanta därför att de verkligen visar att det har blivit mer jämställt i toppen. Trots att det kanske avstannat generellt sett finns där en förändring och det är värt att lyfta. Det finns även ett så kallat bubbeldiagram som jag använder mycket eftersom det är oerhört illustrativt när det gäller kvinnolöner och en könssegregerad arbetsmarknad, säger Anne Boschini.
Förflyttning från lön till inkomst
I ett längre perspektiv har löneskillnaden mellan kvinnor och män minskat med 6,4 procentenheter mellan 2005 och 2023. Från och med 2019 har dock löneskillnaden varit i princip oförändrad.
– Löneskillnaderna är numera små – däremot är det fortfarande stora skillnader i arbetad tid och i lönenivåer mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Av den anledningen har också diskussionen förflyttat sig från lön till inkomst. Skillnaderna i arbetsinkomst är fortfarande förvånansvärt stora, säger Anne Boschini.
Sedan 2023 har Medlingsinstitutet i uppdrag av regeringen att årligen analysera inkomstskillnader mellan könen. Nästa rapport kommer den 1 oktober. Att också Medlingsinstitutet så att säga har följt med in i inkomstdiskussionen är viktigt, menar hon.
– Det betyder enormt mycket att det finns vedertagen officiell statistik för de olika begreppen. Att Medlingsinstitutet har fått ett utökat uppdrag är bra – den typen av statistisk kompetens behövs i frågan så att vi inte får missvisande siffror av olika slag. Lön och arbetsinkomst är de viktigaste inkomstslagen.
Ibland kompliceras jämställdhetsdiskussionen av att lön och inkomst används synonymt, inte minst i media, trots att det är två helt olika saker.
– Det här är verkligen en grundläggande problematik. Det är så vanligt att det blir fel och då blir det mycket förvirrat eftersom man inte pratar om samma sak. Jag föreläser ofta om skillnader i ekonomisk jämställdhet och då är det en av de första sakerna som jag tar upp – lön och inkomst är skilda begrepp.
Varför minskar löneskillnaden i toppen?
Anne Boschini skulle gärna se att Medlingsinstitutet i en framtida rapport fördjupar sig i könslönegapet i toppen av lönefördelningen.
– Det vore roligt om ni ville gräva lite mer i varför vi ser en minskning av könslönegapet i toppen av fördelningen. Är det de mer jämställda lönerna inom statlig sektor som driver den här utvecklingen? Blir kvinnor bara äldre när de gör karriär eller har det hänt något mer strukturellt?
Ett av flera projekt som Anne Boschini själv arbetar med just nu handlar om jämställdhetslagstiftning och jämställda löner.
– Vi har tittat på den första jämställdhetslagstiftningen från 1980 för att se om den har påverkat kvinnors och mäns löner. Det har den. Vi ser faktiskt en positiv och större effekt av lagstiftningen än vi förväntade oss.
Relaterade länkar
- Anders Lindström: ”Allt ska räknas”
- Göran Johnsson: Industriavtalet och Medlingsinstitutet kompletterar varandra
- Carina Gunnarsson: Färre förhandlingsordningsavtal ett tecken på framgång
- Janne Sjölin: Det är på sista dagen det händer
- Stefan Koskinen: Hotet om lagstiftning får parterna att göra upp
- Camilla Frankelius: Att axla ett ansvar
- Mattias Dahl: Det är inte på fikamöten vi får saker gjorda
Nyhetsbrev:
Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.