Lönerna ökade med 3,7 procent i juni

Enligt preliminära siffror ökade lönerna i hela ekonomin med 2,8 procent i juni. Siffrorna bedöms dock justeras upp till 3,7 procent enligt Medlingsinstitutets statistiska modell för retroaktiva utbetalningar.

För offentlig sektor väntas den preliminära löneökningen på 2,7 procent justeras upp till 3,8 procent. I privat sektor räknar vi med att den definitiva ökningen blir 3,6 procent, jämfört med en preliminär takt på 2,9 procent.

Vid en jämförelse av den privata och offentliga sektorn så har den privata sektorn haft högre löneökningstakt de senaste åren. De senaste månadernas utfall pekar dock mot att offentliga sektorn i stället har haft något högre löneökningstakt, skillnaderna är dock små.

De avtalade lönerna i hela ekonomin steg med 3,1 procent i juni, vilket är mindre än det nya industrimärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension, vilket gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

Konsumentpriser exklusive bolåneräntor (KPIF) steg med 2,8 procent i juni, vilket var en ökning jämfört med föregående månader. KPI, som inkluderar bolåneräntor, ökade med endast 0,7 procent i årstakt.

Riksbankens tidigare räntesänkningar innebär lägre bolånekostnader. Det gjorde att reallönerna, mätt med KPI, ökade med 3 procent i juni jämfört med samma månad i fjol. Om räntekostnader exkluderas från konsumentpriserna (KPIF) ökade reallönerna med 0,9 procent.

– Räntesänkningarna gör att reallönerna ökar snabbare för anställda med bolån än för andra grupper. En något högre inflation i juni gjorde dock att reallöneökningstakten minskade något för samtliga grupper, säger Simon Torstensson.

Osäkerheten kring den förväntade löneökningstakten är som högst i slutet av våren och början av sommaren eftersom nya centrala avtal nyligen har slutits för en stor del av arbetsmarknaden.

Om statistiken:

De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser för vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på Medlingsinstitutets modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.

De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under vår- och sommarmånaderna.

Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,6 och 3,9 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför det angivna intervallet.

Nyhetsbrev:

Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.