Enligt preliminära siffror ökade lönerna i hela ekonomin med 3,0 procent i juli. Siffrorna bedöms dock justeras upp till 3,6 procent enligt Medlingsinstitutets statistiska modell för retroaktiva utbetalningar.
För offentlig sektor väntas den preliminära löneökningen på 2,5 procent justeras upp till 3,5 procent. I privat sektor räknar vi med att den definitiva ökningen blir 3,7 procent, jämfört med en preliminär takt på 3,1 procent.
De avtalade lönerna i hela ekonomin steg med 3,0 procent i juli, vilket är mindre än det nya industrimärket på 3,4 procent.
– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension, vilket gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.
Konsumentpriser exklusive bolåneräntor (KPIF) steg med 3,0 procent i juli, vilket var en ökning jämfört med föregående månader. KPI, som inkluderar bolåneräntor, ökade med endast 0,8 procent i årstakt.
Riksbankens tidigare räntesänkningar innebär lägre bolånekostnader. Det gjorde att reallönerna, mätt med KPI, ökade med 2,8 procent i juli jämfört med samma månad i fjol. Om räntekostnader exkluderas från konsumentpriserna (KPIF) ökade reallönerna med 0,6 procent.
– De räntesänkningar som gjorts innebär att reallönerna under år 2025 stigit snabbare när bolånekostnader räknas in i prisutvecklingen. Jämför man med utvecklingen sedan våren 2022, då inflation och räntan i stället var stigande, så har dock anställda utan bolån haft en bättre reallöneutveckling, säger Simon Torstensson
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser för vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på Medlingsinstitutets modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under vår- och sommarmånaderna.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,2 och 3,7 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför det angivna intervallet.
Relaterade dokument
Relaterade länkar
Nyhetsbrev:
Håll dig uppdaterad om lönebildning, medling och statistik om löner med Medlingsinstitutets nyhetsbrev. En gång i månaden, direkt i din inkorg.