Det vi i grunden vill veta när vi jämför lönenivåer är inte bara hur antalet kronor skiljer sig åt. Minst lika viktigt är den skillnad i köpkraft som olika lönenivåer innebär. Lönens köpkraft säger hur mycket som lönen räcker till, vilket beror både på lönenivån och på vad varor och tjänster kostar.

Under ett enskilt år brukar vi ha en förhållandevis god uppfattning av olika lönenivåers köpkraft. Exempelvis innebär en löneskillnad på 100 kronor en marginell skillnad i hur mycket man kan konsumera. Priset på varor och tjänster brukar dock i allmänhet öka över tid (inflation), vilket minskar köpkraften i varje intjänad krona.  Över tid blir det därmed missvisande att jämföra hur köpkraften för olika löner förändras om man endast räknar i kronor utan att ta hänsyn till inflationen.

Samma löneökning i kronor eller samma löneökning i procent – vad blir skillnaden?

Till att börja med är frågan vad som är den direkta konsekvensen av att jämföra löneökningar i kronor eller procent? Låt oss jämföra två fall:

  • Två grupper med olika lönenivåer får samma löneökning i kronor.

    Den procentuella löneförändringen skiljer sig åt i detta fall. Gruppen med lägre lön får en högre procentuell löneökning jämfört med gruppen som hade högre lön.

    Löneskillnaden i kronor räknat är såklart oförändrad om båda grupperna får lika många kronor var mer i lön. Den procentuella skillnaden mellan grupperna minskar dock.

  • Två grupper med olika lönenivåer får samma löneökning i procent.

    Detta innebär att löneförändringen i kronor kommer att skilja sig åt. Gruppen som är högre avlönad får en större löneökning i kronor räknat jämfört med gruppen som har lägre lönenivå.

    Men den procentuella skillnaden mellan de båda gruppernas lönenivå är oförändrad. Om den ena gruppen tjänar dubbelt så mycket som den andra, kommer så vara fallet även efter löneförändringen. 

Över tid minskar inflationen värdet på varje krona i löneskillnaden

Följande exempel visar att jämförelser av löneskillnader över tid kan leda fel om man enbart räknar i kronor. På 1970-talet tjänade en sjuksköterska ca 4 000 kronor i månaden och en läkare dubbelt så mycket, ca 8 000 kronor i månaden. Idag tjänar sjuksköterskan ca 40 000 kronor i månaden och läkaren tjänar fortfarande dubbelt så mycket, ca 80 000 kronor. Löneskillnaden i kronor har alltså ökat dramatiskt. Från 4 000 kronor i löneskillnad på 1970-talet till 40 000 kronor idag (se diagram).

Skillnaden i månadslön mellan en sjuksköterska och en läkare var 4 000 kr på 1970-talet och 40 000 kronor på 2020-talet.

Ökad löneskillnad i kronor kan bibehålla skillnad i köpkraft

I exemplet ovan behöver löneskillnaden öka med 36 000 kronor för att läkaren fortfarande ska ha dubbelt så mycket i lön och köpkraft. Principen i exemplet går dock även att tillämpa i ett kortare perspektiv än 50 år. En kronas värde minskar inte bara över lång tid utan det sker varje år. Vi kan utgå från en årlig inflationstakt på 2 procent. Om löneskillnaden mellan två grupper är oförändrat 1 000 kronor under två år, gör inflationen att skillnaden i gruppernas köpkraft faktiskt minskar med 20 kronor mellan de båda åren. För att skillnaden i köpkraft mellan grupperna ska vara oförändrad mellan två år då inflationen är 2 procent behöver löneskillnaden därmed öka till 1 020 kronor.

Att räkna i procent tar hänsyn till inflationen

Sammanfattningsvis, om det är viktigt att jämföra hur mycket köpkraften mellan olika lönenivåer förändras räcker det inte att mäta och jämföra löneförändringar i kronor. För att kunna jämföra hur skillnaderna i hur mycket löner påverkas över tid är det mer gångbart att jämföra procentuella löneförändringar.

Nyhetsbrev:

Prenumerera på vårt månadsvisa nyhetsbrev. Fyll i din e-postadress nedan. Dina uppgifter används enbart till utskick av nyhetsbrevet.