Lönerna i hela ekonomin väntas ha ökat med 4 procent i augusti när statistiken blir definitiv. Denna siffra baseras på en statistisk modell för retroaktiv lön och bör tolkas med viss försiktighet. Enligt preliminära uppgifter, som ännu inte inkluderar retroaktiv lön, ökade lönerna med 3,5 procent jämfört med föregående år.
– Vanligtvis justeras löner retroaktivt när nya centrala kollektivavtal undertecknas. Dock verkar de lokala förhandlingarna ha dragit ut på tiden i år, särskilt inom den offentliga sektorn. Där är osäkerheten om hur mycket lönerna kommer att öka betydligt högre än i den privata sektorn, enligt Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.
De centralt avtalade lönerna ökade med ungefär 3,9 procent i hela ekonomin i augusti jämfört med samma månad förra året, vilket är en tydlig ökning från årets inledning då den årliga takten var 2 procent.
– Inom den offentliga sektorn har en betydande andel av de anställda en helt lokal löneprocess. För dem är löneförändringarna inte direkt knutna till någon centralt fastställd nivå för ökningen, vilket ytterligare ökar osäkerheten kring vad den definitiva löneökningstakten kommer att bli.
Inflationen exklusive ränteförändringar (KPIF) var 4,7 procent i augusti. Reallönen minskade därmed med 0,7 procent jämfört med föregående år. Det är den långsammaste nedgången av reallönen sedan november 2021. Det senaste årets stigande räntor innebär dock att reallönerna minskade med 3,5 procent om ränteeffekterna inkluderas i konsumentprisindex (KPI).
– Liksom i de flesta jämförbara länder ökar de svenska konsumentpriserna fortfarande snabbare än lönerna. Reallönen ser dock ut att ha bottnat sedan ett antal månader. Fortsätter inflationen att dämpas kan reallönerna snart börja stiga igen, åtminstone om man räknar bort de höjda bolåneräntorna, säger Petter Hällberg.
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision under det andra kvartalet och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under stora avtalsår. År 2023 är ett stort avtalsår, men prognososäkerheten är ytterligare förhöjd. En orsak till detta är att en lägre andel än vanligt av de preliminära löneutfallen kan kopplas till de nya centrala löneavtalen. Dessutom har det skett en betydande förändring av den avtalade löneökningstakten, vilket är ovanligt och modellprognoserna baserar sig på mönster från tidigare år som i regel saknar sådana stora förändringar.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,7 och 4,2 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det kan dock inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför detta intervall.
Dokument:
Löneutvecklingen i Sverige t.o.m. augusti 2023 (pdf, 1 mb)
Länkar:
Konjunkturlönestatistik – diagram och tabeller
Prenumerera på Medlingsinstitutets månadsvisa nyhetsbrev (Get a Newsletter)