Hög inflation har påverkat reallöneutvecklingen inte bara i Sverige utan även globalt. I denna artikel går vi igenom hur de svenska reallönerna har utvecklats jämfört med andra länder.
Den nominella löneökningen visar hur mycket lönen ökar från ett år till ett annat. Drar man bort inflationen får man fram reallöneutvecklingen, som är ett mått på hur köpkraften förändras.
Så här har de svenska reallönerna utvecklats år för år från 1960 till 2022. Årlig procentuell förändring av reallönen t.o.m. 2022
Reallöneförändring=nominell löneökningstakt (1960-1991 baseras på nationalräkenskaperna; 1992 baseras på konjunkturlönestatistiken) minus inflationstakten (KPI). Källor: Medlingsinstitutet och SCB.
Sverige i ett internationellt perspektiv
Jämför man utvecklingen i Sverige med andra länder, kan man säga att vi har rört oss från att ha bland de långsammaste till att ha bland de snabbaste reallöneökningarna.
Under åren 1970-1995 ökade de svenska reallönerna måttligt eller inte alls. I de flesta andra länder steg däremot reallönerna under dessa år.
Reallön (Index, 1970 = 100)
I beräkningen av reallöneutvecklingen (löneökningar-inflation) baseras lönestatistiken lönesummor från nationalräkenskaperna, arbetade timmar och totala (ej harmoniserade) konsumentpriser i respektive land. Grå linjer avser reallöner i olika länder där högsta till lägsta indexvärde 1995 uppnås i fallande ordning av Finland, Spanien, Tyskland, Belgien, Frankrike, Österrike, Italien, Danmark, Norge, Storbritannien, Nederländerna, Kanada och USA. Källor: Medlingsinstitutet, OECD, IMF, EU-kommissionen (AMECO) och SCB.
Mellan 1995 och 2022 ökade reallönerna i Sverige mer än i de flesta andra liknande länder. Jämfört med 1995 hade den genomsnittliga reallönen per timme stigit mest i Norge år 2022. Efter nedgången under 2021 och 2022 hade den svenska reallönen stigit lika mycket som i Finland och i Storbritannien jämfört med 1995 års nivå.
Reallönen mätt med svensk officiell statistik för löner och totala konsumentpriser inkluderar effekten av boräntekostnader. Eftersom dessa har sjunkit över tid i Sverige har reallönen enligt svensk officiell statistik stigit mer över tid än den internationellt jämförbara reallönen (där boräntekostnader inte beaktas).
Reallön (Index, 1995 = 100)
I beräkningen av reallöneutvecklingen (löneökningar-inflation) baseras lönestatistiken på nationalräkenskaper 1995-1999, Labour Cost Index (europeiska länder), Employment Cost index (USA och Kanada) och nationell lönestatistik (Storbritannien) från och med år 2000. Inflationen utgår från harmoniserat konsumentprisindex (HIKP för de europeiska länderna exkl. Storbritannien, i övrigt total KPI som liksom HIKP exkluderar boräntekostnader). *) Reallön beräknad med konjunkturlönestatistiken och KPI totalt. Grå linjer avser reallöner i olika länder utöver Sverige där högsta till lägsta indexvärde 2022 uppnås i fallande ordning av Norge, Finland, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Danmark, USA, Österrike, Tyskland, Spanien, Nederländerna, Italien och Belgien. Källor: Medlingsinstitutet, OECD, IMF, EU-kommissionen (AMECO), ONS och SCB.
I och med den globala inflationsuppgången 2021-2022 har reallönerna fallit på bred front. Den internationellt jämförbara reallönen har minskat med totalt 8,5 procent i Sverige. Detta är en större minskning jämfört med exempelvis Norge och USA, men mindre jämfört med Italien och Nederländerna.
Reallön, procentuell förändring mellan 2020 och 2022
I beräkningen av reallönen (löneökningar-inflation) baseras lönestatistiken på Labour Cost Index (europeiska länder), Employment Cost index (USA och Kanada) och nationell lönestatistik (Storbritannien). Inflationen utgår från harmoniserat konsumentprisindex (HIKP för de europeiska länderna exkl. Storbritannien, i övrigt total KPI som liksom HIKP exkluderar boräntekostnader). Källor: Medlingsinstitutet, OECD, IMF, EU-kommissionen (AMECO), ONS och SCB.
