Den nominella löneökningen anger hur mycket lönen ökar från ett år till ett annat. Drar man bort inflationen får man fram reallöneökningen, som är ett mått på hur köpkraften förändras. I tre diagram visar vi hur reallönerna har utvecklats över tid i Sverige och andra länder.
Så här har de svenska reallönerna utvecklats år för år från 1960 till 2022.
Reallöneförändring=nominell löneökningstakt – inflationstakt (KPI). Utvecklingen 2022 baseras på genomsnittet januari-augusti. Källor: Medlingsinstitutet och SCB
Sverige i ett internationellt perspektiv
Jämför man utvecklingen i Sverige med andra länder, kan man säga att vi har rört oss från botten till toppen när det gäller reallöneökningar.
Under åren 1970-1995 ökade de svenska reallönerna måttligt eller inte alls. I de flesta andra länder steg däremot reallönerna under dessa år.
Blå linje avser Sverige. Grå linjer avser reallöner i olika länder där högsta till lägsta indexvärde 1995 uppnås i fallande ordning av Tyskland, Finland, Frankrike, Österrike, Italien, Danmark, Norge, Nederländerna, Storbritannien, USA och Kanada. Källor: Medlingsinstitutet, OECD, IMF och SCB
Under perioden 1995-2022 utvecklades de svenska reallönerna däremot snabbare än vad de gjorde i de flesta jämförbara länder.
Blå linje avser Sverige. Grå linjer avser reallöner i olika länder där högsta till lägsta indexvärde 2022 uppnås i fallande ordning av Norge, Finland, Storbritannien, USA, Kanada, Frankrike, Österrike, Tyskland, Danmark, Italien och Nederländerna. År 2022 baseras på värden under första halvåret. Källor: Medlingsinstitutet, OECD, IMF och SCB
