Det framgick av en webbkonferens där Medlingsinstitutet på fredagen gav en försmak av innehållet i den kommande årsrapporten.

Trots att det var ett stort avtalsår med cirka 500 förhandlingar som omfattade tre miljoner anställda var antalet medlingsärenden betydligt lägre än andra jämförbara förhandlingsår. Medlingsinstitutet utsåg medlare i tio tvister som kan kopplas till avtalsrörelsen. Två av dessa medlingar genomfördes 2021 som en  fortsättning av avtalsrörelsen 2020. Men även om antalet medlingsärenden var jämförelsevis litet omfattade de avtal som medlingarna gällde var femte anställd som skulle få nya avtal.  

– År 2020 bestod av intensiva förhandlingar mellan parterna i en mängd olika frågor. Det är anmärkningsvärt att detta kunde ske utan en enda konfliktdag. Det vittnar om ett stort ansvarstagande hos parterna, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Avtalsrörelsen präglades av covid-19-pandemin och den otrygga arbetsmarknaden bidrog också till att den nedåtgående trenden för medlemsantalet i LO:s förbund bröts. I huvudsak på grund av fler medlemmar i fackförbunden Kommunal och Handels. Sammanlagt ökade antalet medlemmar i LO:s TCO:s och Sacos förbund med närmare 68 000 yrkesaktiva under året. Tjänstemannaförbundet Unionen befäste sin ställning som landets största fackförbund. Även inom Svenskt Näringsliv ökade antalet medlemsföretag.

Den ekonomiska nedgången i Sverige var kraftig under de inledande tre kvartalen 2020, men inte lika stor som i de flesta av Sveriges viktigaste konkurrentländer. En bidragande orsak var att de hårdast drabbade branscherna utgör en mindre andel av Sveriges näringsliv än i konkurrentländerna.

– En annan faktor som gav näringslivet andrum var att senarelagda avtalsförhandlingar tillsammans med finanspolitiska åtgärder bidrog  till en kraftig dämpning av arbetskostnadsutvecklingen, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Petter Hällberg.

– Att avtalen om löneökningar fick vänta i mer än ett halvår underlättade, liksom möjligheten att använda korttidsarbete, för företagen att behålla personal när efterfrågan vek ner i fjol. De nya löneavtalen tecknades först i slutet av förra året och de ökade lönekostnader som följer på dessa kommer i huvudsak få genomslag under 2021.

Arbetslösheten har ändå stigit till den högsta nivån sedan 1997. Samtidigt är nedgången i arbetade timmar än mer dramatisk vilket tyder på att korttidsarbetet bidragit till att hålla arbetslösheten nere.

– Utformningen av de ekonomiska stimulanserna samspelade i stora drag bra med den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Den hittills uppmätta löneökningstakten för 2020 uppgår till 1,8 procent. Konsumentprisutvecklingen dämpades samtidigt rejält och uppgick till endast 0,5 procent, vilket sammantaget innebar att reallönerna kunde fortsätta att öka.