På grund av pandemins effekter blev det en påtaglig dämpning av löneökningstakten jämfört med det första kvartalet 2020. Då ökade lönerna med i genomsnitt 2,9 procent.

– Den långsammare löneutvecklingen under andra kvartalet beror främst på att den årliga lönerevision som normalt skulle ha ägt rum för en stor andel av de anställda uteblev. På grund av pandemin valde parterna att skjuta på slutförhandlingarna om nya löner och andra villkor till hösten och det är framförallt detta som syns i statistiken, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet.

– Innan parterna förhandlat om nya avtal i höst vet vi inte om de avtalsmässiga lönerna från april och framåt kommer att justeras upp retroaktivt. Dessutom är det svårt att överblicka konsekvenserna inom avtalsområden med helt lokal lönebildning. Detta bidrar sammantaget till en osäkerhet om den slutliga löneökningstakten under andra och tredje kvartalet.

Det senaste decenniet har löneutvecklingen för hela ekonomin sällan avvikit mycket från 2,5 procent i årlig ökningstakt.

I näringslivet, där omkring hälften av de anställda omfattas av centrala löneavtal som förlängts från mars, uppgick löneökningstakten till 1,3 procent enligt preliminära siffror. Motsvarande siffra var 1,5 procent i offentlig sektor, där färre påverkades av uppskjutna avtal sett till hela kvartalet. Sett till enbart juni månad var den preliminära löneökningstakten 1,1 procent i både privat och offentlig sektor. Lönerna väntas fortsätta öka långsamt under det tredje kvartalet, då de flesta anställda på arbetsmarknaden skulle ha berörts av de lönerevisioner som i våras sköts på framtiden.

– Löneökningstakten i framförallt näringslivet skulle ha saktat in ytterligare om det inte vore för att lågavlönade var överrepresenterade bland dem som blev av med jobbet. Detta bidrar till en högre genomsnittslön bland dem som fortsatt behåller sin anställning och det var en snabb minskning av timavlönade under andra kvartalet, säger Petter Hällberg.

Krisen har medfört att avtal om korttidsarbete slutits för ett stort antal anställda. Det gör att den totala månadsinkomsten minskar, men eftersom arbetstiden minskas betydligt mer än månadslönen blir effekten att lönen per arbetad timme ökar kraftigt för dessa löntagare. Medlingsinstitutet håller dock dessa tillfälliga effekter på timlönen utanför konjunkturlönestatistiken.

Medlingsinstitutet använder normalt en statistisk modell för att skatta det definitiva utfallet av löneökningarna. Till följd av pandemin går denna modell inte att tillämpa efter det första kvartalet 2020 och därför görs inte någon skattning av det definitiva utfallet.

Se utvecklingen i siffror och diagram

Porträtt på Petter Hällberg

Nationalekonom

Petter Hällberg

Fråga mig om lönestatistiken

Telefon: 08-545 292 45
Mobil: 070-272 26 40