På grund av pandemins effekter är det en påtaglig dämpning av löneökningstakten jämfört med det första kvartalet 2020. Då ökade lönerna med i genomsnitt 2,9 procent.

– Den låga löneutvecklingen som vi har sett det senaste halvåret har främst varit en indirekt effekt av coronakrisen, eftersom den årliga lönerevision som skulle ha ägt rum för en stor andel av de anställda uteblev i våras. Det har nu slutits nya avtal på arbetsmarknaden, som dock börjar gälla först i november och framåt för de flesta. Den senaste tillgängliga statistiken avser däremot en period då många saknat förnyade lönevillkor och är det framförallt detta som har dämpat löneökningstakten, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet.

Lönerna kan förändras av andra skäl än den årliga lönerevisionen, exempelvis på grund av personalomsättning och individuell lönebildning. Löneökningstakten har sedan avtalsrörelsen sköts upp i april legat på en dryg procent varje månad.

– Osäkerheten har varit hög om det ska bli retroaktiva löneökningar under året, men nu har vi ett nytt industrimärke på plats. Förhandlingar pågår förvisso fortfarande inom flera områden, men den övergripande bilden är att industrins avtalade tidpunkter för lönerevision och den avtalade löneökningstakten har en normerande effekt på de avtalsmässiga löneökningarna på arbetsmarknaden. De flesta nytecknade löneavtal gäller från och med november i år. Detta betyder att den historiskt sett låga löneökningstakt som vi har sett april–september, och som även väntas för oktober, kan väntas vända upp igen från och med november, säger Petter Hällberg.

I hela ekonomin uppgick löneökningstakten i september till 1,3 procent enligt preliminära siffror. Även i näringslivet var motsvarande siffra 1,3 procent, medan den var 1,2 procent i offentlig sektor.

I samband med krisen har avtal om korttidsarbete slutits för ett stort antal anställda. Det gör att den totala månadsinkomsten minskar för de löntagare som omfattas, men eftersom arbetstiden minskas betydligt mer än månadslönen ökar samtidigt lönen per arbetad timme kraftigt. Medlingsinstitutet håller dock dessa tillfälliga effekter på timlönen utanför konjunkturlönestatistiken.

Medlingsinstitutet använder normalt en statistisk modell för att skatta det definitiva utfallet av löneökningarna. Till följd av pandemin går denna modell inte att tillämpa från och med april 2020.

Porträtt på Petter Hällberg

Nationalekonom

Petter Hällberg

Fråga mig om lönestatistiken

Telefon: 08-545 292 45
Mobil: 070-272 26 40