Löneökningarna för enbart november månad var enligt bearbetningen 2,6 procent. I näringslivet var motsvarade siffra för november månad 2,5 procent och i offentlig sektor 2,9 procent. Kommuner och regioner uppvisade högst löneökningstakt med 2,9 procent i november.  

Lönerna i Sverige har ökat med ungefär 2,5 procent per år sedan 2013. Löneökningarna i många av de centrala avtalen har legat på strax över 2 procent per år under denna period. Påslagen i den lokala lönebildningen har därmed varit förhållandevis små, trots att konjunkturen varit stark. En stor del av de centrala avtalen löper ut under våren 2020 och då väntar en stor avtalsrörelse. Samtidigt ser högkonjunkturen ut att ha tagit slut.

Genom att dra ifrån konsumentprisutvecklingen från löneökningarna får man ett mått på hur lönens köpkraft har utvecklas. Inflationen mätt som KPIF var 1,7 procent under de första elva månaderna 2019 och den reala löneutvecklingen var därmed 0,8 procent. Det är något högre än 2018 då reallönen ökade med 0,4 procent.   

– Den reala löneutvecklingen de senaste åren har varit den lägsta sedan 2010, då löneutvecklingen hölls tillbaka av den djupa lågkonjunkturen efter finanskrisen. De senaste årens högkonjunktur har i viss mån medfört högre inflation medan den nominella löneutvecklingen inte har påverkats nämnvärt, vilket medfört lägre reala löneökningar. Men reallönen i Sverige har ändå ökat varje år sedan mitten av 1990-talet, säger Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet.

Det finns en viss osäkerhet i Medlingsinstitutets prognossiffra på 2,5 procent för perioden januari–november 2019. Enligt ett 90-procentigt konfidensintervall kommer det definitiva utfallet att bli mellan 2,5 och 2,6 procent. De prognostiserade revideringarna av statistiken väntas främst påverka offentlig sektor.

De siffror för löneökningarna som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken kommer visa när den blir definitiv och alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit. Detta sker 12 månader efter det första utfallet. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster. För många löntagare sker lönerevisionen vid en senare tidpunkt än vad löneavtalet anger och ny lön betalas därför ut retroaktivt. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. För de flesta löntagare är tidpunkten för lönerevision satt till april eller maj månad. Störst revidering av statistiken sker därför normalt av månadsutfallen under det andra och tredje kvartalet. Inom staten ligger dock revisionstidpunkten i de flesta fall i oktober månad och revideringarna av statistiken för denna sektor brukar därför vara störst under det fjärde kvartalet.

Konjunkturlönestatistikens preliminära utfall till och med november 2019 publicerades på Statistiska centralbyråns webbplats den 30:e januari. Statistikens preliminära siffror för ekonomin som helhet visar en även de löneutveckling på 2,5 procent för de första elva månaderna 2019. Den preliminära siffran för november månad var 2,4 procent.

Se utvecklingen i siffror och diagram

Utredare/nationalekonom

Valtere Hultén

Fråga mig om konjunkturlönestatistiken

Telefon: 08-545 292 44
Mobil: 073-507057 00