På grund av pandemins effekter är det en påtaglig dämpning av löneökningstakten jämfört med det första kvartalet 2020. Då ökade lönerna med i genomsnitt 2,9 procent.

– Den låga löneutvecklingen just nu är främst en indirekt effekt av covid-19-krisen, eftersom den årliga lönerevision som skulle ha ägt rum för en stor andel av de anställda uteblev i våras. På grund av pandemin valde parterna att skjuta på slutförhandlingarna om nya löner och andra villkor och det är framförallt detta som syns i statistiken, säger Peter Beijron, ekonom på Medlingsinstitutet.

Genomsnittslönerna kan förändras av andra skäl än den årliga lönerevisionen, exempelvis på grund av personalomsättning och individuell lönebildning. Löneökningstakten har sedan avtalsrörelsen sköts upp i april legat på en dryg procent varje månad.

– Innan parterna är klara med avtalsförhandlingarna, som är på väg att avslutas, vet vi inte om de avtalsmässiga lönerna från april och framåt kommer att justeras upp retroaktivt. Därutöver är det svårt att överblicka konsekvenserna inom avtalsområden med helt lokal lönebildning. Detta bidrar sammantaget till en osäkerhet om den slutliga löneökningstakten under det andra och tredje kvartalet.

I hela ekonomin uppgick löneökningstakten i augusti till 1,4 procent enligt preliminära siffror. I näringslivet var motsvarande siffra 1,5 procent och i offentlig sektor 1,2. Lönerna väntas fortsätta öka långsamt i september, då de flesta på arbetsmarknaden skulle ha berörts av vårens lönerevisioner som skjutits på framtiden.

– Löneökningstakten i näringslivet skulle ha saktat in ytterligare om det inte vore för att lågavlönade var överrepresenterade bland dem som blev av med jobbet. Detta bidrar till en högre genomsnittslön bland dem som fortsatt behåller sin anställning. Därutöver trycktes inte lönerna ned lika mycket i augusti som under perioden maj-juli till följd av att övertidstilläggen minskade bland de anställda säger Peter Beijron.

I samband med krisen har avtal om korttidsarbete slutits för ett stort antal anställda. Det gör att den totala månadsinkomsten minskar för de löntagare som omfattas, men eftersom arbetstiden minskas betydligt mer än månadslönen ökar samtidigt lönen per arbetad timme kraftigt. Medlingsinstitutet håller dock dessa tillfälliga effekter på timlönen utanför konjunkturlönestatistiken.

Medlingsinstitutet använder normalt en statistisk modell för att skatta det definitiva utfallet av löneökningarna. Till följd av pandemin går denna modell inte att tillämpa från och med april 2020.

Utvecklingen i siffror och diagram