Löneökningstakten så här långt är ungefär lika stor som helåret 2018, då den var 2,5 procent. Även löneökningarna för enbart augusti månad var enligt bearbetningen 2,6 procent. I såväl näringslivet som offentlig sektor var motsvarade siffra för augusti 2,6 procent. Löneökningstakten i näringslivet har dock tilltagit något under året. Samtidigt har det skett en viss dämpning av löneökningarna i offentlig sektor.
– Att lönerna ökat lite snabbare i näringslivet kan delvis förklaras av att många av de centrala avtalen innehåller lite högre löneökningar 2019 än 2018. Dessutom kan det finnas effekter på löneutvecklingen av de senaste årens höga resursutnyttjande i ekonomin. För offentlig sektor ser vi främst en dämpning av löneökningarna inom staten. En viktig orsak är förskjutningar av revisionstidpunkterna i polisavtalet, vilket under perioden april till september ger tillfälligt låga löneökningar för denna grupp räknat i årstakt, säger Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet.
Lönerna i Sverige har ökat med ungefär 2,5 procent per år sedan 2013. Löneökningarna i många av de centrala avtalen har legat på drygt 2 procent per år under denna period. Påslagen i den lokala lönebildningen har därmed varit förhållandevis små, trots en stark konjunktur. Det mesta talar nu för att konjunkturen håller på att mattas av. Många av de centrala avtalen på arbetsmarknaden löper ut under våren 2020 och då väntar en stor avtalsrörelse.
Löneökningstakten justerad för den allmänna konsumentprisutvecklingen visar hur löntagarnas köpkraft utvecklas när lönerna stiger. Inflationen mätt med KPIF var 1,8 procent under de första åtta månaderna 2019 och den reala löneökningen var 0,8 procent. Det är något högre än under 2018 då reallönen ökade med 0,4 procent.
De siffror för löneökningarna som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken kommer visa när den blir definitiv och alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit. Detta sker 12 månader efter det första utfallet. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster. För många löntagare sker lönerevisionen vid en senare tidpunkt än vad löneavtalet anger och ny lön betalas därför ut retroaktivt. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. För de flesta löntagare är tidpunkten för lönerevision satt till april eller maj månad. Störst revidering av statistiken sker därför normalt av månadsutfallen under det andra och tredje kvartalet. Inom staten ligger dock revisionstidpunkten i de flesta fall i oktober månad och revideringarna av statistiken för denna sektor brukar därför vara störst under det fjärde kvartalet.
Konjunkturlönestatistikens preliminära utfall till och med augusti 2019 publicerades på Statistiska centralbyråns webbplats den 30 oktober. Statistikens preliminära siffror för ekonomin som helhet visar en löneutveckling på 2,4 procent för de första åtta månaderna 2019. Den preliminära siffran för augusti månad var 2,4 procent.
Det finns en viss osäkerhet i Medlingsinstitutets prognossiffra på 2,6 procent för perioden januari–augusti 2019. Enligt ett 90-procentigt konfidensintervall kommer det definitiva utfallet att bli mellan 2,4 och 2,7 procent. De prognostiserade revideringarna av statistiken väntas påverka såväl privat som offentlig sektor.