Sverige har skapat en modell för konflikthantering på arbetsmarknaden som väcker ett internationellt intresse. Att vi har så få arbetsmarknadskonflikter väcker avund i många länder. När saker fungerar bra är det lätt att glömma bort hur mycket arbete som ändå läggs ned för att få detta att fungera - i arbetsgivarorganisationer, i fackförbund och bland våra erfarna medlare. Goda resultat bygger oftast på hårt arbete, skriver generaldirektör Irene Wennemo i ett blogginlägg.
Från 2019 till mitten av 2023 utvecklades löne- och arbetskostnadsnivån i takt i Sverige och i euroområdet. Sedan dess har dock arbetskostnaderna per timme ökat mer i euroområdet än i Sverige.
The gender pay gap amounted to 10.2 per cent in 2024, which is an increase of 0.2
percentage points compared to 2023. Women’s average monthly wage in 2024 was SEK
39,300, which is 89.8 per cent of men’s SEK 43,800. In a longer perspective, the pay gap decreased by 6.1 percentage points between 2005 and 2024. However, the gender pay gap has remained virtually unchanged since 2019.
Hur utvecklas de svenska lönerna i ett europeiskt perspektiv? I sju diagram jämför vi utvecklingen av lönenivån i Sverige och Europa de senaste åren.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,6 procent i augusti 2025 jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste lönestatistiken från Medlingsinstitutet. – En högre inflationstakt i augusti bidrog till att reallöneökningstakten minskade för både anställda med och utan bolån, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.
Medlingsinstitutet har utsett Anders Ferbe och Eva Nordmark att medla i tvisten mellan Kommunal och Vårdföretagarna om tecknandet av ett nytt kollektivavtal för personlig assistans.
Varför skapades Medlingsinstitutet och hur blev resultatet? Hur påverkar lönebildningen den ekonomiska utvecklingen? Framtidens lönebildning - vilka är hoten och möjligheterna? Det var temana när Medlingsinstitutet firade 25 år den 23 september 2025.
Hur har de centrala kollektivavtalen konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka relativlöneförändringar har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024? Det ska en studie från Medlingsinstitutet ge svar på.
Ett besök från Qatar får GD Irene Wennemo att reflektera över att den svenska lönebildningen framstår som centralstyrd när man ser resultatet. Alla avtal följer industrins märke och de flesta blir överens utan vare sig medling eller varsel om stridsåtgärder. Men det beror inte på något centralt beslutsfattande eller ens någon tydlig reglering utan på att en massa organisationer väljer att upprätthålla samordningen. Det innebär att väldigt många får vara med och ta de beslut som leder fram till resultatet - en väl fungerande lönebildning med väldigt lite konflikter.