Här hittar du våra publikationer, remissvar och nyhetsartiklar. Vi har även ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden (med undantag för juli) och som innehåller ett urval av våra nyheter. Prenumerera på nyhetsbrevet här (extern länk via Get a Newsletter).
Hur har de centrala kollektivavtalen konstruerats för att underlätta lokala parters arbete med lönefrågor ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka relativlöneförändringar har skett för olika yrken mellan 2014 och 2024? Det ska en studie från Medlingsinstitutet ge svar på.
Ett besök från Qatar får GD Irene Wennemo att reflektera över att den svenska lönebildningen framstår som centralstyrd när man ser resultatet. Alla avtal följer industrins märke och de flesta blir överens utan vare sig medling eller varsel om stridsåtgärder. Men det beror inte på något centralt beslutsfattande eller ens någon tydlig reglering utan på att en massa organisationer väljer att upprätthålla samordningen. Det innebär att väldigt många får vara med och ta de beslut som leder fram till resultatet - en väl fungerande lönebildning med väldigt lite konflikter.
Det finns en tydlig skillnad mellan kvinnors och mäns disponibla inkomster. Vid de allra högsta inkomsterna är andelen män mer än dubbelt så stor som andelen kvinnor och vid inkomstnivåer strax under 200 000 kronor är kvinnorna i majoritet.
Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män var 22,0 procent 2023, enligt en ny rapport från Medlingsinstitutet. Jämfört med Medlingsinstitutets senaste analys har de genomsnittliga inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män minskat med 1,3 procentenheter.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,6 procent i juli 2025 jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste lönestatistiken från Medlingsinstitutet. – I takt med fortsatta räntesänkningar så minskar skillnaden i reallöneutveckling för anställda med och utan bolån, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.
Den svenska arbetsmarknaden är könsuppdelad på yrkesnivå. Att kvinnor och män arbetar i olika yrken med olika lönenivåer är en viktig förklaring till att kvinnors och mäns löner skiljer sig åt. Här går vi igenom hur yrkessegregeringen har utvecklats de senaste tio åren.
Över 3 miljoner anställda har fått nya kollektivavtal i årets avtalsrörelse. Nu återstår cirka 60 avtal att förhandla om. Det är slutspurt i avtalsrörelsen 2025.
De senaste åren har SKR och facken inom kommun- och regionsektorn varit i ständiga avtalsförhandlingar och hanterat flera omfattande och svåra frågor. Förhandlingarna har blivit mer utmanande över tid på grund av stora samhällsutmaningar, ett tufft ekonomiskt läge och ett hårdare samhällsklimat. Det säger SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.
Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,7 procent i juni 2025 jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste lönestatistiken från Medlingsinstitutet. –Trots något högre inflation fortsätter reallönerna att stiga, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.
– Politiken spelar jättestor roll för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Att säga att politiken ska hålla fingrarna borta är både ologiskt och osmart – allt det vi gör som parter kräver också att det finns ett ramverk runt som balanserar för annars kan vi inte ha den här friheten att göra vad vi vill. Det säger Seko:s ordförande Gabriella Lavecchia.